Familj å skolan

Hej på dej, vad bra och starkt av dej att du tar kontakt och ber om hjälp i din jobbiga situation. Så här ska du absolut inte behöva ha det, och ansvaret ska inte ligga hos dej att få ett slut på situationen utan här behöver vuxna ingripa.

Jag förstår absolut att du känner ångest och alla andra känslor som du beskriver. Någon i din ålder ska absolut inte behöva oroa sig över om ens förälder blir slagen eller försvara sin förälder. Allra minst ska du själv behöva utsättas för våld av en vuxen som ska ge dej trygghet och skydd som din halvpappa i det här fallet. Jag förstår också att du känner att du inte vill svika din mamma, men varken du eller din mamma ska behöva vara i en situation där ni utsätts för våld. Mammor vill nog sina barns bästa, och jag tror din mamma helt säkert inte vill att du ska få blåa armar, men ibland kan det vara jättesvårt att lämna någon fast de är elaka mot en själv och sina barn. Orsaker kan vara allt från att man inte vet var man ska bo, hur man ska få pengar eller att man skäms och inte vågar berätta vad som händer i ens familj. Ibland behöver man mycket hjälp utifrån och av någon annan för att kunna lämna situationen. Den situation som du berättar om låter jätteallvarlig och det är ett brott (misshandel) det som din halvpappa gör varje gång han är våldsam eller elak mot någon av er.

Det allra viktigaste du kan göra är att berätta åt en annan vuxen som kan hjälpa dig. Berätta till exempel åt en lärare eller skolkurator som du känner dig trygg med. Jag förstår att det kan kännas som att du skvallrar eller sviker din mamma om du berättar, men det som händer hemma hos dej får inte hända enligt finsk lag och både du och din mamma måste få hjälp så inte något ännu hemskare händer. Försök tänk att det är för ert eget bästa, och som sagt det är inte ditt ansvar att skydda din mamma utan nu måste andra vuxna så som socialen och polisen hjälpa till. Det är heller inte upp till dej att behöva ta beslutet hos vem du ska bo, utan där ska barnskyddet/socialen göra en bedömning av var det är tryggast och bäst för dej att bo vilket är det allra viktigaste. Jag vill upprepa igen att du som barn inte ska behöva ta ansvar mer över att skydda din mamma eller se till att du bor på en trygg plats, utan andra vuxna måste nu ta över och skydda dej. Du behöver också få hjälp för din ångest och psykiska mående, och som tur finns det många som kan hjälpa. 

 Du måste få känna dig trygg och inte behöva må dåligt, det är din rättighet som ”barn” under 18 år! Om situationen inte får ett slut och du inte får hjälp är risken stor att problemen kan stanna kvar under en lång tid och få dej att må dåligt längre fram i livet, och det är du absolut inte värd och så här ska ingen ha det! <3 Som tur finns det mycket hjälp att få, men vänd dej i första hand till kurator, skolhälsovårdare eller en lärare och berätta om din situation. De är då skyldiga till att berätta åt bla. barnskyddet så du får mer hjälp. När du och din mamma utsätts för våld vore det också jätteviktigt att besöka läkare och visa upp blåmärkena så att läkaren kan göra en rapport över vaifrån skadorna ha kommit. Det kan kännas som att man gör allt värre eller hemska saker kan hända om man anmäler eller berättar åt någon, men jag lovar dig att i slutändan gör det saker bättre och är ofta enda utvägen man har.

Hjälp finns också att få från FRIDA (frida.help på nätet), de hjälper och stöder i situationer med närståendevåld. Du får också ta kontakt med oss på Brottsofferjouren om du behöver hjälp med att anmäla åt någon, om du vill ha en stödperson eller om du bara vill prata mer om saken. Du når oss anonymt må-fre kl. 12-14 på 116 006, eller om du vill vara i direktkontakt med mig kan du ringa 044 0371050 eller mejla nathalie.wingren@riku.fi.

Jag önskar allt jag bara kan att du ska komma ur denna situation och börja må bättre. Massor av styrkekramar till dej och kom ihåg att du är så stark och förtjänar inte att ha det så här.

Bästa hälsningar

Nathalie, Brottsofferjouren