hjälp mig

Hejsan!

Tack så mycket för din fråga. Ursäkta att du fått vänta en stund på svar, jag har varit sjuk och det tog ett tag att ”komma ikapp”.

Ledsen att höra att du inte mår så bra. Man kan förstås inte ge någon ”diagnos” såhär över nätet, men någon typ av psykisk ohälsa så upplever du nog just nu. Detta baserar jag på det att du säger att du inte är glad över saker längre, och att du skadar dig själv. En människa som annars mår bra skulle inte skada sig.
Det att man inte längre blir glad över saker som brukar göra en glad kan vara ett tecken på depression. Speciellt ifall nedstämdheten varat i över två veckor, och några av dessa symptom också finns med:

-          Svårt att koncentrera sig

-          Blir lätt irriterad eller gråter på ett sätt som är ovanligt ofta för en (eller i vissa fall – gråter inte alls fastän det känns som man vill). Humörsvängningar.

-          Känslor av tomhet och hopplöshet

-          Sömnsvårigheter, antingen att man inte kan sova eller att man sover jättemycket men inte känner sig utvilad

-          Drar sig undan andra människor

-          Ont i magen, ryggen eller huvudet

-          Förändringar i aptiten

Det som hjälper är att sova regelbundet, äta näringsrik mat, motionera nu som då, och viktigast av allt – att prata med någon om det du känner. Man ska inte behöva gå och bära på såna här tunga känslor ensam, vi människor är flockdjur och behöver varandra. När man vänjer sig vid att prata om det man känner, så brukar det kännas skönt och som att det lyfter från en. Det är också värdefullt att få bolla sina tankar med någon som kan ge ett annat perspektiv, för när man själv mår dåligt kan det vara svårt att se vilka andra sätt det finns att tänka på. Jag skulle gärna vilja att du går och pratar med exempelvis kuratorn, eller till en skolhälsovårdare, skolcoach, en förälder, en sjuksköterska, eller någon annan vuxen som du litar på. Kompisar kan förstås också vara ett jättebra stöd, men när de själva ännu är så unga så har de inte livserfarenheterna som de behöver för att kunna hjälpa så mycket som exempelvis en skolkurator kan.

Det finns många orsaker till varför en människa väljer att skada sig själv, men alla orsaker har i grund och botten att göra med känslohantering. Att man försöker hantera svåra känslor. Så det som hjälper när man vill sluta är att öva andra sätt att få ut känslor. HÄR har vi på Decibel sammanställt en lista på lite andra saker som man kan göra istället för att skada sig. Jag rekommenderar speciellt att du provar på metoden som heter ”the butterfly project”. Alltså att du ritar en fjäril på kroppen, antingen på det ställe som du brukar skada eller på ett ställe som du tydligt ser, och så länge som du håller dig från att skada dig så lever fjärilen, men om du skadar dig så dör den. Färglägg gärna fjärilen fint och ta hand om den.

Överlag att vara kreativ är ett bra sätt för många att hantera sina känslor. Speciellt att skriva. Det spelar ingen roll egentligen vad du skriver om, så länge som du skriver. Helst med papper och penna. Att måla, rita, sminka sig, dansa, eller sjunga är andra sätt som kan vara kreativa känslohanteringsmetoder – så länge man kommer ihåg att idén med det inte är att bli bäst på att exempelvis måla, utan bara göra det på eget vis för att sysselsätta sig.

Självskadebeteenden kan vara, precis som du säger, beroendeframkallande. Därför är det bra om man försöker sluta i ett tidigt skede, innan beteendet fastnar mera. Det är farligt att skada sig, för det händer rätt ofta att man skadar sig mera än vad man menat, eller att sår blir infekterade ifall det gått hål på huden. Kanske du kan ha något typ av belöningssystem för när du varit självskadefri i en vecka, två veckor, en månad, två månader och så vidare. Att du unnar dig något då och försöker känna dig stolt över dig själv som klarat det. Och ifall återfall händer – försök att inte känna dig dålig över det, utan analysera situationen och ta sen nya tag och igen försöka hitta andra sätt att hantera känslorna. 

Det kommer bli annorlunda, far och prata med någon om det du känner och håll ut <3

Kram, Kix