mobbning

Hej och tack att du skriver in! 

Jag är jätteledsen att du blir utfryst, det måste kännas fruktansvärt tungt för dig. Jag tycker ändå det är superbra att du vet om att utfrysning är mobbning och att du pratat om det med dina föräldrar. Det kräver både mod och styrka att våga berätta för någon om mobbningen och det är sällan lätt att öppna upp sig om att man blir mobbad, så bra jobbat!

Har du berättat för någon i skolpersonalen om utfrysningen? Eller har dina föräldrar varit i kontakt med skolan? Om inte, så vore det viktigt att göra det. Det är svårt för skolpersonalen att hjälpa dig ifall de inte vet vad som pågår och därför skulle det vara så viktigt att också vuxna i skolan skulle veta om utfrysningen. Du kan antingen berätta själv för en vuxen i skolan som du känner dig trygg med eller be dina föräldrar kontakta skolan. Välj det alternativ som känns bäst för dig. Ni kan sedan tillsammans med skolpersonalen fundera vad som kunde göras för att få stopp på mobbningen. 

Ifall skolpersonalen redan är medvetna om utfrysningen, men du upplever att inget händer, har du alltid rätt att fråga rakt ut vad som redan har hänt eller kommer att hända till näst. Försök att ha tålamod, så gott det går, det finns sällan en snabblösning på mobbningsproblematik. Jag hoppas att du fortsätter tala om utfrysningen där hemma, det är viktigt att inte bli ensam med detta. Kom också ihåg att du alltid kan vända dig till skolcoachen eller skolkuratorn i din skola, de finns till för att hjälpa! 

Mobbning är aldrig okej och det är aldrig den mobbades fel. 
Det är inget fel på dig - du är perfekt precis som du är, glöm aldrig det! 
 
Stora styrkekramar, Lila