Stelt

Hejsan!

Tack för din fråga! :)

För det första vill jag säga att det är heeeeelt naturligt att vissa människor är mer introverta, och andra är mer extroverta. Båda personlighetstyperna behövs lika mycket! Det finns en poäng i varför vi människor är olika på det sättet :) Det är helt okej att vara en tystare typ av person, som väljer sina tillfällen att uttrycka sig.

Jag undrar lite vad det mera specifikt är som menas med ”stelhet”, om det är det att du är blyg, eller om det är att du typ blir ”socially awkward” på det viset att du säger lite konstiga saker för att du blir så obekväm och inte vet hur du ska vara. Jag tycker inte det var okej av din vän att säga sådär åt dig, MEN, om du ändå litar på henne eller har någon annan vän som du litar på så kan du ju be någon av dem specificera vad det är du gör som gör att du uppfattas som stel, så du vet vad det är du kan jobba på. Men att någon bara säger att du är stel säger ju liksom inte så mycket om dig egentligen, det säger mera om deras uppfattning av vad som är stelt och inte, det behöver inte alls vara att andra tycker likadant.

Är det månne så att du är lite blyg (man kan också vara introvert men inte blyg), men känner press på att inte vara så blyg, så att du stressar dig själv till att ”försöka bete dig som dina vänner”, men att det blir fel för att det inte är naturligt för dig? Det är bra att öva sig på att vara i sociala sammanhang, MEN du ska inte behöva känna att du ska bli någon annan än den du är. Tvärtom så tror jag att det skulle hjälpa med ”stelhetskänslan” om du liksom kunde slappna av i tilliten av att du är tillräcklig som du är och inte måste säga eller vara mera än vad som är bekvämt. Om andra märker att man är bekväm med sig själv så uppfattas man inte som stel, även om man inte säger så mycket. Jag tror att det skulle hjälpa dig att allmänt jobba på din självkänsla för att bli säkrare i dig själv. HÄR har vi på Decibel en text om självkänsla som jag rekommenderar att du kollar in :)

Om du upplever att ditt problem inte har så mycket med blyghet att göra utan mera sådär ”allmän social awkardness”, så kan du istället för att kämpa emot det försöka att äga det. För vissa kan det hjälpa att till exempel använda humor och skämta om det ibland. Men jag tycker också att du ska fortsätta tala om det med dina vänner på ett mera allvarligt sätt så de förstår att det här faktiskt är jobbigt för dig på riktigt.

Om du känner att du vill öva mer på sociala sammanhang så skulle jag tipsa om att gå till kuratorn på din skola och se om hen har några tips till dig :) Man kan också chatta anonymt på Ärligt Talat-chatten.

Lycka till! Kom ihåg att du är bra precis som du är. <3

Kram, Kix