Men kan inte släppa tanken på att kanske han nu på senare tid bara ser mig som en tillgång på sex och en kropp.
Han berättar ofta att han uppskattar mig och är glad över att ha mig, men ofta så är det med tanke på något sexuellt vi gjort eller att jag ser bra ut.
Nu på senare tid känns det också som att allt vi gör slutar med sex. Och det har börjat kännas dåligt för mig på ett sätt. För efteråt tänker jag bara på att han kanske bara använder mig för att få ha sex.
Han har som sagt alltid behandlat mig bra och jag har aldrig känt mig utnyttjad. Jag vet att han faktist är genom snäll och aldrig skulle med flit använda mig bara för sexuella syften. Men jag är rädd att vår relationen bara börjar gå mer åt det hållet och att sexet och min kropp har börjat bli allt mer viktigare.
Jag har faktist tagit upp det med honom och vi har pratat om det. Han säger att han nog gillar min kropp men att det inte är därför han är ihop med mig. Jag litar nog på det han säger, men är rädd att han inte själv ser vart det möjligtvis har börjat leda.
Jag vill verkligen inte göra slut för jag trivs jätte bra med honom och det känns bra att vara med honom. Men jag skulle verkligen vilja hitta en lösning på problemet. Antingen hur jag ska kunna börja lita på honom eller hur vi bäst sköter om vår relation.
Kan slutligen säga att alla mina tankar om det här problemet inte grundar sig på en viss handling eller något otäckt jag tidigare varit med om. Det är nog bara en ond tanke som satt sig i huvudet mitt och som inte riktigt vill släppa.
En orolig själ

Hälsovårdare och sexualrådgivare Tessi svarar
Hej,
Du skriver att dina känslor inte bottnar i någonting otäckt som har hänt, och att du innerst inne vet att han tycker om dig - inte bara din kropp. På basen av det du skriver så tror jag, precis som du, att det är en negativ tanke som har fastnat i dig och som du har svårt att skaka av dig.
Jag tror att det är helt normalt och till en viss grad hälsosamt att man ifrågasätter känslor, både de man själv känner för en annan och det som andra kan tänkas känna för en själv. Eftersom man utvecklas hela tiden som person, och relationen därför också utvecklas så är det inte speciellt konstigt att det kan dyka upp nya tankar och känslor. Du hanterande dessa tankar/känslor helt på rätt sätt genom att ta upp dem med honom, och genom att själv fundera igenom det och ställa dig själv frågan varför du känner som du gör. Kanske är det så enkelt att dina känslor för honom har djupnat (och övergått från bara förälskelse till någonting djupare) och att du därför kan känna en osäkerhet för vilka hans känslor är för dig och om han känner samma sak?
Du skriver att du vill lösa problemet och kunna lita på honom. Det du själv kan fundera över är vad du tycker att skulle behövas för att du skulle göra det? Är det någonting du saknar hos honom, någonting som du upplever att han gör fel?
I långa loppet så kan vi egentligen inte påverka andra människor, inte hur de känner eller vilka val de gör. Vi kan enbart påverka oss själva. De egna tankarna kan vara jättesvåra att styra - speciellt då man som i ditt fall fastnar i en negativ tankebana. Men de är trots allt bara dina egna tankar och rädslor - det innebär inte nödvändigtvis att det är "sanning".
Slappna av, det är helt okej att ibland ha tyngre perioder och alltid vet man inte exakt vad de beror på. Jag tycker att du skall följa med ett tag och försöka förstå dina egna känslor. Som jag förstår det på basen av det du skriver så har han egentligen inte har gett dig någon anledning att inte lita på honom - så varför inte försöka fatta ett beslut att göra det?
Kram
Tessi
Kommentarer
Inga har kommenterat på denna sida ännu
Skriv kommentar