bli av med avundsjuka

20.07.2011
Hej och tack för en jättebra sida!
Jag har varit tillsammans med min pojkvän i drygt 2 år. Jag är inte en tjej som är svartsjuk av mig utan vi har haft en väldigt bra förhållande. Men jag har blivit medveten om några problem jag själv har.

Pojkvännen är 6 år äldre än min och har många vänner och en fritid som tar mycket tid. Och jag vill sjäjvklart inte ta ifrån honom detta och vi ses varje dag ändå eftersom jag nästan bor hos honom. Men när han åker till några av sina vänner eller så får jag spel. Jag blir avundsjuk på att han gör något roligt och inte jag, det låter förmodligen helt sjukt. har jag inget för mig den dagen så försöker jag desperat höra med mina vänner om vi ska ses bara för att jag också ska få något att göra. Får jag inget att göra resulterar det i att jag kan bli på väldigt dåligt humör och kan bli kort och sur på pojkvännen när vi väl ses. Och jag vet ju att han tycker det är jättetråkigt och han har inte gjort något fel alls. Finns det något jag kan göra för att ta bort denna hemska avundsjuka ? Jag är en människa som aldrig vill vara själv, jag vill alltid ha folk omkring mig för att må bra..
25.11.2011

Hej!

Vi ungdomsinformatörstjejer ska försöka oss på ett svar åt dig, sådär tjejer emellan ;)

Vet du, det låter lite som att du lite fallit i en klassisk förhållandefälla, om man nu kan säga att sådana finns. Det är tyvärr vanligt att den ena i förhållandet liksom lever mest för förhållandet och inte har så mycket "eget liv" som den andra har och då blir det lätt lite obalans. Det låter som att han har fyllt sitt liv med massor av saker, sina vänner, sina hobbyer, sin flickvän osv. Men du verkar inte ha ett lika fullt liv och då är det så klart lätt hänt att du dels koncentrerar dig på det som är "det största" i ditt liv just nu, dvs honom, och dels att tiden när du inte träffar honom blir långtråkig.

Det är som sagt en vanlig fälla som främst flickvänner brukar falla i, att då de blir kära och ihop, så blir pojkvännen det viktigaste i deras liv. Det är klart att de vill tillbringa så mycket tid med honom som möjligt, men tyvärr tenderar de ofta då att lite glömma bort sina egna liv. Hon kanske så småningom slutar med sina hobbyer, inte hänger med sina vänner lika mycket längre, ställer sin tidtabell att passa killens, kanske umgås mer med hans gäng eller börjar mer eller mindre bo hos honom. Alltför många tjejkompisar har hört typ ”jag skulle gärna komma ut på tjejkväll, men det är Tobbes lediga kväll så då skulle jag så gärna vilja vara med honom, det förstår ni säkert”. Och så småningom slutar tjejkompisarna bjuda med henne på sina träffar. Om det plötsligt en vacker dag tar slut med pojkvännen så står hon där alldeles ensam och har inget eget liv att falla tillbaka på. Hon vet knappt vad hon ska göra följande eftermiddag och därför känns tomheten efter pojkvännen ännu större. Det här kan till och med leda till att tjejer stannar kvar i dåliga förhållanden, bara för att de innerst inne är rädda för ensamheten och tvånget att börja skapa sig ett eget liv.

Nu menar vi inte alls att allt det här stämmer på dig eller att det kommer att gå precis så här för dig, det är som sagt bara ett alltför vanligt händelseförlopp för alltför många tjejer. Men kanske du ser lite varningssignaler nu, the big picture? Det handlar tyvärr kanske inte heller bara om ditt förhållande, du skriver att du är en sådan person som inte kan eller vill vara ensam. Det är också ett väldigt vanligt problem för många tjejer, oavsett ålder. Vissa tjejer lär sig aldrig riktigt att trivas i sitt eget sällskap och att må bra ensam, till och med att njuta av att vara ensam. När man fått pojkvän tidigt i livet, så verkar det vara svårare, speciellt om man aldrig tex bor alldeles ensam eller studerar på annan ort än pojkvännen. Det kan i längden som sagt ge mer eller mindre skadliga konsekvenser, tex att hon har vänner bara för att inte behöva vara ensam och inte för vännernas personlighets skull. Det finns många tjejer som inte ens vågar sova ensamma utan som far hem till mamma över natten ifall pojkvännen tex är på arbetsresa.

Det låter kanske lättare sagt än gjort, men lösningen på din avundsjuka är kanske så enkel som att du bör skaffa dig ett eget liv. Din situation nu är att ditt liv snurrar ganska mycket runt honom och när han inte kan vara med dig så vet du inte vad du ska hitta på. Och eftersom du känner dig ensam och uttråkad och som om du skulle sakna något, så blir tiden du tillbringar med honom sååå mycket viktigare, som dagens höjdpunkt. Och har du haft det ensamt och tråkigt så har du såklart inte haft det trevligt och då blir du butter och sur och avundsjuk på honom som haft det roligt och intressant. Det är absolut inte något fel med att han är viktig för dig, det är bara det att han inte borde vara DET ENDA viktiga. Han har andra saker i sitt liv som är viktiga för honom och det är så det borde vara. Vi borde alla ha liv fulla med givande, roliga, intressanta och mysiga upplevelser, intressen, hobbyer, vänner, utbildningar, jobb osv. I första hand ska vi leva för vår egen skull och bara en del av det livet ska bestå av den partner vi har. En dag utan honom ska inte vara en katastrof, utan om man tex träffar honom på kvällen så borde han nog mera vara som körsbäret på bakelsen bestående av en givande, kul och intressant dag. Kanske är vi alla lite hjärntvättade till att tro att meningen med livet är att hitta Den Stora Kärleken och sedan leva lyckliga i alla våra dagar FÖR honom. Men den allra största delen av våra liv så är vi egentligen ensamma med oss själva. Så det gäller att lära sig att trivas med sig själv.

Så vad tycker DU om att göra? Vad tror du att du skulle kunna tycka om att göra? Vad skulle få dig att komma hem och säga "Jäklar vad kul det där va!" Vad har du någon gång tänkt att skulle vara kul att pröva på? Något regelbundet varje vecka, som zumba, japanskakurs, keramikkurs, löparskola…? Upplevelser, som att tälta utomhus, pröva klättervägg, se ett visst bands konsert…? Saker du kan göra hemma när som helst, som scrapbooking, göra smycken, lär dig virka amigurumis, läsa alla böckerna i en viss bokserie, baka vackra cupcakes…? Och finns det något du kan göra med kompisarna, tex ha matlagningskvällar med olika teman, fixa upp kläder ni köpt på loppis, fara på vattengymnastik tillsammans…? Använd fantasin! Se det här som en värdefull och glittrande chans att fylla ditt liv med upplevelser, hobbyer och intressen som just du skulle känna njutning och tillfredsställelse av att göra. För det riktigt fina i kråksången är att när man har saker i ens liv som ger en glädje, så börjar man må bättre, blir överlag på bättre humör, får bättre självförtroende, börjar njuta av livet och helt enkelt får en mening med livet. Och då blir du faktiskt en mer intressant och kul person att umgås med, både för kompisar och din pojkvän. Inte så att du skulle ha mer att tala om på grund av dina nya hobbyer utan för att du blir mer levande och gladare och kanske till och med djupare. Men det är bara du som kan göra dig själv sådan. Ingen kan få ett fullkomligt liv av någon annan, så att tro att en pojkvän ska kunna göra en fullkomligt lycklig är nog att lura sig själv kapitalt.

Att lära sig leva med sig själv är kanske inte något som sker över en natt och beror inte helt på vad du fyller ditt liv med för upplevelser, kurser, utflykter, hobbyer osv. Att kunna vara ensam och ändå trivas med sig själv är kanske också när man kan - och till och med kanske VILL - stanna ensam hemma en lördagskväll fastän det tex finns fester att gå till eller folk att hänga med. När man i lugn och ro kan tex se sin egen favorit-TV-serie i soffan och tycka att man verkligen har det skönt på tumis med sig själv, då har man kommit långt. Kanske det här exemplet är ett bra eldprov. Klarar man det utan att fundera vad tex pojkvännen gör för roligt just nu och vad man missar, utan att känna sig övergiven, bitter eller uttråkad, så då är man på god väg. Det kommer att göra livet för din pojkvän med dig som flickvän lättare också. Precis som du säger så är det ju inte rättvist att han ska behöva ha dåligt samvete för att du varit ensam och inte kunnat hitta på något att göra. Du ska så klart inte låta ditt dåliga humör gå ut över honom, låt inte din lycka vara beroende av hur mycket tid han tillbringar med dig. Kanske vore det en idé att inte heller bo så mycket hos honom. Visst förstår vi att du vill vara med honom, men du behöver inte vara tillsammans med honom varendaste minut du har en chans att vara det. Både han och du behöver få vara alldeles ensamma på var sitt håll emellanåt, det gör gott åt förhållande att till och med hinna sakna varandra på riktigt och det gör gott för era respektive självförtroenden. Och när du tex är ute med dina kompisar så är det viktigt att de inte intuitivt känner av att du bara hänger med dem för att inte behöva vara ensam – kompisar ska man uppskatta för deras egen skull. Samma gäller när du far på zumba, ridlektion eller fotvandring, gör det för att du gillar att göra just det, inte för att fördriva din tid.

Känn dig nu inte eländig och anklagad av vad vi skrivit här – det är som sagt så väldigt vanligt att tjejer lever precis som du med samma följder. Det är just därför Decibel finns också, för att man inte ska behöva göra alla misstag själv utan få ta del av andras erfarenheter och kunskaper och få det lite lättare och bättre i livet. I grund och botten handlar det om både självkänsla (att känna sig själv och kunna leva med sig själv) och självförtroende (att tex våga göra det man vill) och de går alltid att öva upp och bli bättre på. Så summa summarum: försök skaffa dig ett innehållsrikt och givande liv för dig själv och öva dig på att trivas ensam med dig själv.

Lycka till, hälsar ungdomsinformatörerna Liselott och Sanna

Kommentarer

Inga har kommenterat på denna sida ännu

Ställ en egen fråga

Skriv kommentar

OBS! Ställ din fråga vid Våga fråga.

Hej! Hur ska man berätta till sina klasskompisar att man är lesbisk? Då de mobbar alla som inte är straight
Läs mera

Jag vet att detta kanske låter töntigt men jag stressar väldigt mycket över min och min sambos relation och förlovning.
Och jag vill absolut inte tjata för en ring men jag börjar få stress över att ...
Läs mera

Hej! Jag har börjat träffa en helt fantastisk kille och han känner samma!! Dock har jag "anxious attachment" och vet inte hur jag ska ta mig ur det, blir lessen bara för att han inte skickar något på ...
Läs mera

jag vill prata med en kvinna men hennes bröst drar mina ögon dita varenda gång jag ser henne kan jag få lite hjälp hur jag ska handla dehär
Läs mera