Break up eller inte

Hej! 
Tack för att du skriver till oss. Du har helt tydligt mycket som du går och tänker på för tillfället och ett virrvarr av känslor som du behöver reda ut. Men du har redan tagit ett viktigt steg när du skrev till oss. 

Det är helt tydligt att du har tänkt mycket på den här saken Du har också väldigt bra självinsikt och en omfattande bild av din relation och orsaken till att du inte längre känner den där kopplingen till din pojkvän som du en gång gjorde. 

Det är inte ovanligt att förhållanden tappar gnistan aningen vartefter tiden går, men det är inte meningen att den ska dö helt. Men för det krävs det att båda två aktivt jobbar för att upprätthålla den. Just nu verkar det dock som det bara är du som håller det här skeppet flytande. Det är extremt svårt att axla ett så stort ansvar själv och det är något man sällan orkar med en längre tid.  

Det kan såklart komma perioder när den ena parten inte har möjlighet att vara lika delaktig i förhållandet. T.ex. kan fysiska eller psykiska problem vara ett hinder i vardagen och i förhållandet. Då är det jättebra om den andra parten har krafter att bära förhållandet en stund men då är det jätteviktigt att man kan prata om det och att den bärande parten också får stöd. Man klarar dock sällan av att göra det allt för länge och speciellt inte om det inte finns några som helst tecken på förändring eller ens en uppskattning för den bördan man bär. 

Nu vet jag inte ifall din pojkvän har några problem som hindrar honom från att vara en delaktig partner men oavsett är det inte okej att han är elak med dig eller skämtar på din bekostnad på ett sätt som du inte uppskattar.  

Det är helt okej att han är en person som hellre är hemma men i ett förhållande är det viktigt att man ändå kan ställa upp för sin partner nu som då och göra sådant som man vet att ger den andra glädje. Man behöver såklart inte göra sådant som man är väldigt obekväm med men man borde ändå ha en inre vilja att se sin partner glad och göra saker som man vet att hen skulle uppskatta. Du har onekligen stannat hemma väldigt många gånger för hans skull, därför borde han även komma sig ut ur hemmet och hitta på saker med dig ibland för att det ska vara rättvist och jämlikt. Annars är det ju endast du som gör uppoffringar.  

Det är viktigt att du tar tid för dig själv att ordentligt fundera igenom hur du vill att ditt liv ska se ut tillsammans med en partner. Det är inte meningen att du ska känna att det är en börda att vara i ett förhållande. Det är varken rättvist mot dig själv eller din pojkvän.  

Det skulle också vara bra att ni talade om saken på ett öppet och ärligt sätt. Det behöver inte betyda att man klagar på den andra eller trycker ner den andra. Du kan istället flytta fokus till dig själv och dina behov. Försök att vara ärlig med vad du har för behov och vad du vill få ut av er relation. Du kan också vara tydlig med att du inte upplever att du fått dina behov tillgodosedda på ett tag och att du önskar att han kunde ta mer initiativ till att göra sådant som är viktigt för dig. Försök förklara hur du känner och hur du mår och hur du skulle vilja att er relation skulle börja se ut i fortsättningen.  

Om man aldrig får sina behov eller önskningar uppfyllda är det väldigt svårt att hitta motivation till att stanna i en relation. Ett hälsosamt förhållande ska kännas som att det ger mer energi än det tar. Det kan såklart inte vara så hela tiden, ibland kommer det tunga perioder och det kommer vi inte ifrån. Men i stora drag ska det ändå kännas som att det är värt det. Som att det finns en belöning i slutändan och en mening med förhållandet. Att man ser en ljus framtid ihop.  

Sedan är det upp till dig att avgöra hur du vill gå vidare. Om han är förstående och visar att han vill göra en förändring för att se till att också du mår bra i relationen måste du avgöra ifall du vill ge ert förhållande en till chans. Men om det inte blir någon förändring i ert liv tillsammans kommer de känslorna du har just nu knappast förändras heller. I såna fall är det kanske värt att fundera ifall ni verkligen är rätt för varandra eller ifall ni bör gå skilda vägar.

Om han försöker skjuta undan alla försök till öppen och ärlig kommunikation har jag svårt att se hur ni skulle kunna gå vidare på ett hälsosamt sätt. Den enda vägen till ett lyckligt och hälsosamt förhållande är via kommunikation och ärlighet. Det är minst sagt på tiden att han inser det. Jag förstår absolut att det kan vara jättetungt och kännas jobbigt men utan det kommer man inte särskilt långt.

Kom ihåg att du är värdefull och att du förtjänar att vara lycklig. Det gör ni båda! 

Kram <3 

Rosanna