en fråga om relationer

Hejsan!

Tack för din fråga. Du säger att idéen att ha en pojkvän är något som du inte har nåt emot eller till och med ibland känner att du VILL ha, men att sen när någon närmar sig dig på det viset så känns det obehagligt och inte tillräckligt bra. Dina kompisar säger att du har för hög standard – men ärligt talat – att ha en standard är inte en dålig sak. Det är klart att du inte ska bli tillsammans med någon bara för att vara tillsammans med någon. Det vore inte rätt varken mot dig själv eller mot den andra personen.
Att det hittills inte känts rätt har antagligen bara att göra med att det hittills inte varit rätt. Men det kommer med allra högsta trolighet att komma en dag då det känns värt att ge det ett försök. Tills dess tycker jag inte att det är en dålig sak att du inte far med såna killar som du inte riktigt till hundra vibear med på det viset.
I din ålder är det många som är lite osäkra ännu på vad de vill ha och inte, och kanske till och med har lite svårt för att våga vara ensamma... Jag tycker det låter som att du är helt okej med att vara singel (även om det ibland skulle kännas skoj med en partner), och verkar klara dig bra så. Det är inte alls en dålig sak, utan en stark sak som är bra att lära sig, för det finns till och med många vuxna som kan ha så svårt för att vara själva att de blir tillsammans med någon ”bara för att”, och så blir det inte ett bra förhållande.

Jag tycker bra du kan vänta tills det kommer en person där det känns rätt för både ditt hjärta och din hjärna, och du känner dig redo. :) Ingen stress, du hinner nog ha partners ännu (ifall du vill det), du är ung. Och vill du ha lite "lösare" förbindelser med någon och bara kramas utan att det ska bli en parrelation så är det också okej, så länge som man har tydlig kommunikation till den andra om vad man vill, så det inte blir missförstånd.

Sen som tips ifall det snart skulle dyka upp nån som instinktivt inte känns fel:
Ta tid på dig att lära känna personen, och försök att inte genast tänka hur det skulle vara att vara i en relation med den, utan se det för vad det är i nuet, tills det blir dags att ta nästa steg naturligt (ifall det känns rätt att ta nästa steg).
Att ha krav och vara kräsen är ingen dålig sak, men det är också bra att ha ett öppet sinne eftersom ingen är perfekt och ”den rätta” kan visa sig vara en ganska annorlunda typ mot vad du fantiserat om. Sen kan det gå åt andra hållet ibland också – att man träffar någon som på pappret enligt ens ”krav” skulle vara perfekt, men man känner ändå ingen attraktion till hen, och då är ju inte den personen heller rätt.
Lyssna till dina känslor när du väljer partner och fundera hur du känner dig när du är runt personen; känner du dig trygg, kan du vara dig själv, skrattar du mycket runt personen eller känner dig ”varm inuti”, är du pirrig, och så vidare... Speciellt känslan av trygghet är viktig (även om det i början också kan kännas spännande och osäkert).

Låt saker ta den tid de tar, i det här fallet ska du lyssna på dig själv och inte så mycket på dina kompisar.

Kram, Kix