(ställde frågan http://www.decibel.fi/vaga-fraga/fragor-och-svar/karleken-och-sexet/karlek-och-parforhallande/ex)
Har funderat på att skicka ett meddelande åt honom.
Men,
a)vet inte vad jag skulle skicka
b)är rädd för att bli dissad
Mamma har sagt att om jag tycker om honom ennu så sku ja kuna skicka åt honom. Och jag saknar honom fortfarande. Tror int ja nånsin kommer hitta nån lika bra fö mig som han. Men mina känslor varierar fortfarande, tror det beror på p-piller och att jag inte tycker om mig själv. Om jag träffar honom på gymmet så brukar vi inte hälsa, men brukar alltid hälsa på hans mamma o ibland på hans ena syster. Senaste gångerba jag hörde av honom slutade det alltid med att jag var ganska elak :(
Vet inte va ja ska gjöra o har ingen att prata med om detta riktigt, jag tänker på det varje dag o mår dåligt över det :(
Hoppas på svar så fort som möjligt för orkare inte länge till med all skit.

Ungdomsinformatören Liselott svarar
Hej igen!
Det var bra att du kom tillbaka hit och "pratade av dig" lite mera. Har man ingen att berätta för och diskutera med, så lämnar man rätt ofta fast och snurra i samma tankebanor med samma uppsättning känslor man hade tidigare. Det är superbra att du pratar med din mamma också! Dels för att hon känner dig och relationen med exet, men också för all den livserfarenhet hon har. Ibland kan det kanske kännas lite motigt att följa mammas råd eller acceptera att mamma hade rätt eller kunde saker man själv inte kan, men mammor brukar vara värda sin vikt i guld. Så lyssna på henne <3
Jag tycker, precis som Sanna redan svarade åt dig, dock att du kunde ta det lite försiktigt med den här killen. Visst kan du skicka något åt honom, visst ska du se ifall ni kan försöka på nytt. Men minns, som Sanna skrev, att det inte behöver betyda att alla era problem magiskt skulle ha nollställts, utan att det kräver en medveten ansträngning att börja på ny kula. Det brukar vara väldigt svårt, vilket säkert är orsaken till att så många som försöker på nytt inte lyckas. Det är dock inte en omöjlighet, men försök att lära av dina/era misstag från förra gången. Ni kan ju inte bli ihop om samma orsak som gjorde att det tog slut förra gången bara förstör för er igen. Och minns, som Sanna också skrev, att man lätt börjar se på sina ex med rosafärgade glasögon efter ett tag, så att man bara minns det goda.
En annan vanlig anledning att plötsligt börja sakna sitt ex igen är också helt vanlig ensamhet. Det är ofta lättare att börja fantisera om någon man redan känner, som sitt ex som man redan har en massa goda minnen av, än om en främling när man känner sig ensam. Så man behöver vara lite försiktig när det gäller känslor för ex; är de faktiskt ärliga och renodlade för just precis den människan. Är känslorna ärliga, så är alla värda en andra chans - även du som gjorde slut. Du är ju också en annan människa idag än den du var när ni gjorde slut. Du har utvecklats, upplevt nya saker, kommit till nya insikter när det gäller dig själv... Han har också utvecklats, men kanske finns det där kvar, det som en gång gjorde att ni föll för varandra? Kanske kunde ni få det att funka nu när ni båda är lite smartare?
MEN läs inte in för mycket lycka i den möjligheten. Med det menar jag att jag vill att du ska minnas att världen inte kommer att bli idel rosor och solksken ifall ni skulle bli ilag igen. Han löser inte dina problem, det kan ingen annan göra. Han kan inte plötsligt göra ditt liv perfekt och han kan inte heller göra så att du mår perfekt igen heller. Hoppas du på att få allt det av honom, ifall du inte är så nöjd med ditt eget liv just nu, så kommer du att bli besviken. Ännu värre, du kommer att såra honom, eftersom det ju vore att försöka utnyttja honom för egen skull. Om det var så att du inte mådde så bra när ni gjorde slut, och du skriver nu att du inte mår så bra just nu heller - är det då rätt tid att försöka börja på nytt med honom? Kanske ni skulle ha större chans om du mådde bättre först? Och igen, han kan ju inte få dig att må bra, det måste du jobba fram själv. Ingen annan kan komma och fixa dig, det måste komma inifrån. Och det kommer att ta lite tid. Men du vet ju hur otroligt mycket värt det skulle vara för dig själv, att må bra. Helt oavsett om han kommer att vara där och njuta av det tillsammans med dig eller inte.
Så mitt förslag är att visst kan du höra av dig till honom - men jobba med dig själv i första hand. Gå till en kurator om det är något speciellt i ditt mående som du behöver hjälp med och ta din mamma som stöd. Se hon har ju en alldeles speciell agenda bakom att vilja hjälpa dig: hon är nog den människa i världen (näst efter dig själv) som vill dig mest väl <3
Skriv gärna in igen om ett tag och berätta hur det gick - och checka igenom igen våra tips på hur man blir nöjdare med sig själv, bland annat på sidan Hitta livsgnistan, under Komplex osv osv. Surfa runt lite här. Även om du läst knepen förr, så upprepa dem för dig själv, öva på dem! Man blir inte gitarrspelare över en natt heller.
Hälsar ungdomsinformatören Liselott
2 Kommentarer
ensam 26/04/2016 12:17am (9 år sen)
Ville bara tillägga nu när jag komm på det, han brukar gilla min mammas uppdateringar på fb, gillade när jag bytte pb på fb, skrev grattis åt mig få fb när jag fyllde år trots att jag inte har på att det syns när jag fyller och om jag lägger upp något på instagram så brukar han gilla det. Jag tog sen bort honom som vän på fb.
Hälsar ungdomsinformatörerna Liselott och Sanna 26/04/2016 8:35am (9 år sen)
Hej igen! Hm, det låter ju nog positivt, som att han i alla fall nog vill kännas vid dig. Kanske han inte heller vet hur han ska börja hälsa igen, kanske prata med dig osv? Ibland blir det ju bara så där löjligt när man slutat med något att man inte vet hur man ska kunna börja med det igen på ett naturligt sätt. Så kanske du säger hej åt honom istället? Får igång det? Men igen, läs igenom både Sannas och mina svar igen, så att du inte försöker få igång något igen av fel anledningar, visst?
Inga har kommenterat på denna sida ännu
Skriv kommentar