Förstår mig inte på honom ...

Hej du tidee ;)

Ne, det var inte alls onödigt eller dumt att fråga om det här! Både för att vi gett hundratals svar på liknande frågor - så NÅGOT måste vi ju göra rätt - och för att det kan vara så himla skönt ibland att skriva av sig. Ibland kan det kännas som att man får mera kontroll över situationen och en plan på vad man ska göra, bara genom att prata med någon utomstående om det som snurrar i ens tankar. Så vi ska försöka oss på lite åsikter och råd åt dig, baserat på våra egna erfarenheter. Kärlek är ett mysterium, men med lite tur lär man sig mer och mer om den med tiden ;)

Vår första magkänsla när vi läser din fråga är att javisst är han intresserad av dig! Han har ju för sjutton SKRIVIT det redan! Vi har nog sett hur österbottniska tonåringars fb-statusar kan se ut, just mycket "Gilla, så skriver jag (något, typ om ditt utseende) i din chatt" och vi förstår att ni gillar den här typen av statusar för de kan vara väääldigt avslöjande ;D. Och vaddå, om han inte var det minsta intresserad så skulle han väl inte ha skrivit något alls på din status! Eller chattat. Eller kallat dig söt. Aaah, hur klarade sig egentligen de blyga människorna innan den kära Fejsbooken fanns... ;)

Så du verkar ha klart lysande grönt ljus från hans sida för att ta nästa steg: att prata med varandra irl. Och vännen, det är inte alls farligt, han bits inte. På riktigt, eftersom han faktiskt verkar ordentligt intresserad av dig, så skulle du troligen kunna säga vad som helst och han skulle ändå bli glad att du vågade börja prata! Han är troligen lika blyg som du - och ALLA blir tusen gånger blygare så fort de är en gnutta intresserade! Säg vad som helst: något om läraren, om läxan, om snön - väldigt aktuellt just idag - om han såg något skilt på fb... Gör det inte så komplicerat och det du säger får gärna vara något du frågar, så att han kan svara, och något lite småroligt och lättsamt. Det är alltid lättare att svara på frågor än att bara börja prata och om du är lite rolig så är du sååå mycket mer attraktiv än om du gnäller eller ser neutral ut. Ett leende kan göra en väldig skillnad. Och vaddå, ni kan väl prata med varandra, ni är ju klasskompisar ju!

Fast det är något du lite behöver hålla i minnet: ni ska gå på samma klass i många månader och år ännu. Att ha ett förhållande med någon i samma klass har både sina fördelar och sina - tyvärr ofta - stora nackdelar om det vill sig illa. Dels påverkar förhållandet era "platser" i klassen, hur alla andra runt er förhåller sig till er. Det här kan vara mer komplicerat än man skulle tro, tex om det tog slut mellan er kanske några i klassen anser att de måste välja sida och det kan bli underliga spänningar i klassen av det. Kom ihåg att det ni två gör faktiskt påverkar alla runt er - fastän man skulle tro att kärlek är något privat. Dels det självklara: om det tar slut måste ni ändå se varandra varje skoldag. Så ska man ha ett förhållande med en klasskompis ska man absolut göra det så att man kan se varandra i ögonen efteråt utan att dö av sorg eller vilja strypa varandra.

Kärlek handlar om mod - det tjatar vi om på decibel minst en gång om dagen. Man måste våga göra något för att ha en chans att få något. Han är blyg, du är blyg - vågar ingen av er något så kommer det här troligen att rinna ut i sanden. Vi fattar att det här nästa teget känns som en gigantisk mur som du tror du aldrig ska slippa förbi, men det är inte alls så farligt. Du behöver bara inte göra det så svårt för dig och du ska inte tänka och planera en massa före, bara börja P R A T A med honom! När du ser tillbaka på muren kommer du att fundera hur du kunde tycka att något så smått och enkelt verkade så svårt! Vi lovar! Upp med hakan och modigt bara nu, vännen!

Hälsar ungdomsinformatörerna Liselott och Sanna