Förstörd vänskap?

Hej!

Det här med kompisar som är kära i varandra är alltid ett dilemma. Vi ska försöka ge dig olika vinklingar på det här utgående från våra egna erfarenheter, men det är klart att du måste bestämma själv sedan.

För det första brukar det vara rätt så lätt att bli kär i en kompis av motsatt kön (för enkelhetens skull tar vi inte det här ur bi- eller homosexuell vinkel nu). För orsakerna till att man är så bra kompis med den här personen är ju oftast att man trivs tillsammans, har kul ihop, kan prata om allt, litar på varandra, är trygga med varandra och gillar varandra som människor helt enkelt. Sådana egenskaper som man önskar att en pojkvän också skulle ha. Mellan tjejer och killar kan det dessutom finnas lite sexuella vibbar i luften, hur bra kompisar man än är, så då finns alla "ingredienserna" där för kärlek. Dessutom umgås man vanligtvis relativt ofta, och kanske träffas man i situationer där saker och ting skulle ha en chans att hända, tex under en filmkväll hemma hos någon eller på ungdomsgården. Så det är inte alls konstigt eller ovanligt att du "inbillade" dig att du gillade honom och att han tycker om dig nu. Happens all the time.

Och ofta så har just sådana här förhållanden som började i vänskap en riktigt bra chans att klara sig länge och bli lyckliga. Vi ungdomsinformatörer borde egentligen inte blanda in våra privata liv här, men en av oss är faktiskt lyckligt ihop med sin bästa kompis (har varit det i 14 år nu och delar familj osv) så personligen kan vi rekommendera det. För sedan när den värsta rosaskimrande nyförälskelsen gått över och vardagen kommer emot, så kan just vänskapen vara den stadiga grunden att bygga ett mera varaktigt förhållande på. Alla de egenskaper som gjorde att man blev vänner gör att man har en bättre chans att fortsätta att ha det bra tillsammans.

Men det är klart att det finns speciella risker med att bli ihop med en kompis. Just den nyförälskade känslan kan vända upp och ner på det förhållande man hade innan och det kan kräva lite jobb för att det inte ska bli ”konstigt”. De där "nu är vi pojk- och flickvän"-känslorna kan göra att man måste hitta nya sätt att vara tillsammans på och nya regler. Grejen är väl där att man inte borde sluta vara kompisar OCKSÅ bara för att man blivit ihop, att inte låta vänskapen försvinna, så att den är försvunnen sedan när nyförälskelsen går över. Och med alla förhållanden gäller regeln: prata prata prata. Berätta hur ni känner, fundera hurudana ni ska vara tillsammans, var ärliga…

Ifall det sedan tar slut, så kan ni ändå fortsätta prata med varandra, det är allt det där outtalade och osagda som brukar strula till det. Blir det slut mellan er, så ja, det kan känns knepigt (speciellt om det finns negativa känslor med, som svartsjuka), och ni kanske måste bestämma nya regler för hur ni ska vara när ni träffas. En kompis, som blev pojkvän, som det blev slut med kan faktiskt bli en ännu bättre kompis, det har vi också erfarenheter av. Så länge man dels pratar och dels hittar ett sätt att förhålla sig till hans nya flickvänner sedan och han till dina nya pojkvänner, så brukar man hitta tillbaka till vänskapen. Kanske är det faktiskt vanligare att man inte förstör vänskapen av att bli ihop och sedan göra slut? Så kanske det inte är en så hemsk tanke att bli kär i och ihop med kompisen? Vänskap är värdefullt, men de flesta vänner man har så har man ändå bara en liten del av livet, det är sällan man är kompis med någon livet ut. Så kanske man borde ta alla chanser man får med alla människor man möter, se vad det kan bli till? Kanske bättre att riskera något än att ångra sig senare och tänka "varför tog jag inte chansen?". Så prata med honom! Kolla vad han tycker!

Hälsar ungdomsinformatörerna Liselott och Jenny