Hjälp

Hej vännen!

Först om det där du skrev i hemliga rutan, för det är väldigt, väldigt viktigt. Vi ber om ursäkt på förhand ifall det kanske går att tyda ut något om vad du skrev där i vårt svar, men det här är så allvarligt, att vi måste få säga de här sakerna åt dig. Här handlar det om fara för liv och hälsa.

Din pojkvän mår mycket, mycket dåligt, och svartsjukan är nog bara ett symptom på det. Svartsjuka handlar ofta i grunden om att inte våga lita på att man själv är värd kärlek, att man duger och är tillräcklig i sig själv. Det är alltså sällan partnern faktiskt ger en någon orsak att vara svartsjuk, utan det sitter mellan egna öron, i det egna psykiska (illa)måendet och i den egna (avsaknaden av) självkänslan. Det skulle vara oerhört viktigt att han får hjälp. Han borde mer eller mindre tvingas till hjälp för sin egen skull.

Självdestruktiviteten kan man inte räkna med att bara ska gå över av sig själv, och under tiden skadar han andra psykiskt med sina handlingar, även när de inte är direkt riktade mot någon annan. Där använder han bland annat också känslomässig utpressning - men han gör det för att han mår så fruktansvärt illa. Han behöver hjälp med att både bearbeta sitt förflutna och känslorna i det, men även med att lära sig hantera känslorna, exempelvis hitta hälsosammare utlopp för dem. Det här behövs det proffs till.

Kan du försöka se det som att han har cancer eller någon annan allvarlig sjukdom? En som drabbats av cancer behöver och förtjänar den proffsigaste medicinska hjälp vi har att tillgå i Finland, eller hur? Och cancer kan man inte bara försöka blunda för och hoppas att den går över av sig själv. Cancerns förlopp kan patienten inte heller stoppa genom att inte vilja utsätta sina nära och kära för dess konsekvenser, utan sjukdomen gör som sjukdomen vill om man inte snabbt som ögat får rätt behandling och medicin för den. Inte heller kan någon förvänta sig att flickvännen ska bota den cancersjuka helt på egen hand - hon har såklart varken utbildning, erfarenhet, expertis eller mental objektivitet för det. Risken är däremot att sjukdomen suger musten ur henne också som anhörig. Att hennes ork tar slut och att hon själv drabbas av mental ohälsa av det. Eller direkt skadas som en olycklig följd av partnerns sjukdomssymptom, som collateral damage liksom.

Din pojkvän är troligen lika illa däran som om han skulle ha cancer. Vi förstår att han kan vägra se det själv, eller vägra erkänna det för andra, eller - som du skrev - vägra söka hjälp för det för att han skäms. Men mental ohälsa är inget man kan rå för, det är inte hans fel att han har blivit sjuk! Det här är ofta svårt att förklara för någon som drabbats, just eftersom de ofta känner skuld och skam, men om du snälla googlar på psykisk ohälsa, psykisk sjukdom, #psynligt och andra liknande, så kommer du snart att se att precis vemsomhelst kan drabbas. Vissa kan kanske spåra det till saker som hänt dem, som mobbning eller trauman, men för väldigt många kommer det "ur tomma luften" och man kan inte på förhand säga vem som kommer att drabbas.

När din kille fått hjälp för sitt mående kommer troligen svartsjukan att ge med sig efterhand. Kan han börja lita mera på sig själv, sitt eget värde, så kan han förhoppningsvis även lita på att du väljer honom framom andra killar. Men det här förutsätter ju att du faktiskt inte ger honom orsak att vara svartsjuk. Och nu verkar du åtminstone själv nog känna att han faktiskt har orsak att vara svartsjuk, eftersom du inte helt verkar ha kommit över ditt ex. Det var och är säkert en mycket knepig situation att ha känslor kvar för en person som skadade dig, och det här är nog något du själv behöver processa. Du mår inte bra av känslorna och kontakten, din pojkvän mår inte bra av det och jag tvivlar hårt på att ditt ex nr 1 ens mår bra av det. Du behöver reda ut bakgrund och orsaker till destruktiviteten, studera vilka mönster du följer i dina relationer och sedan försöka leva enligt det du behöver och mår bra av. Du är inte skyldigt ditt ex något alls, alla löften nollades i och med att det tog slut mellan er och han är ansvarig för sitt eget liv och du för ditt. Du är inte ens skyldig ex nr 2 något.

Slutligen så har vi ingen chatt i dagsläget, men försök med Sluta Panta, de har vuxna handledare där som har utbildning och erfarenhet av att tala om sådana här saker - man kan chatta privat med dem via Sluta Panta.

Och så en stoooor kraaaaam, som kanske kan hjälpa till en liten, liten smula att orka <3

Hälsar ungdomsinformatören Liselott och hälsovårdaren-sexualrådgivaren Tessi