Hu ska ja göra??

Hej! Som sagt, ursäkta dröjsmålet (är egentligen julledig).

Kärleken är alltid knepig och det här med långdistansförhållanden är ännu knepigare. För vissa fungerar det långa avståndet bra, så att de gånger man ses eller hörs blir ännu ljuvligare, för andra är avståndet rena döden för förhållandet. För de flesta är det tyvärr så att det går bra en tid, men sedan vill man ha mera, träffas oftare, och då håller inte kärleken. Det där vet man inte förrän man prövat på det.

Speciellt när det gäller det sista alternativet, så brukar det ofta bli slut för att den ena har hittat någon på närmare håll, antingen att vara kär i eller bli ihop med. Så det är därför vanligt i ett långdistansförhållande att man är orolig att den andra ska hitta någon annan och blir lättare svartsjuk. Och oro och svartsjuka är alltid jobbigt i ett förhållande.

Ytterligare en nackdel i ett långdistansförhållande är att förhållandet kanske inte "går framåt" som ett vanligt förhållande, just för att man inte träffas så ofta. Tex är man ju alltid lite blyg för varandra i början, och ju mer sällan man träffas, desto längre tar det för blygheten att försvinna. Dessutom kan man ha alldeles för höga förväntningar på varandra sedan när man väl träffas, man kan ha målat upp en bild i huvudet av hurudan den andra personen är och hur underbart det kommer att vara när man träffas, att man blir besviken.

Men när det gäller kärleken så gäller ju även regeln: om man inte vågar chansa så kan man inte vinna något heller. Så därför lönar det sig ändå att göra ett försök. Det finns de par som träffats i ungdomen, bott långt ifrån varandra och ändå hållit ihop i evigheter. Men hur du ska fråga chans på honom är svårt att råda dig till - precis som det skulle vara att besvara din fråga även om ni träffades i skolan varje dag. Att ta det där första steget är alltid lika knepigt. I det här fallet spelar det också in hur länge det är tills ni ska ses igen? Är det först på sommaren, så kanske han nog säger ja, men det kan hinna rinna ut i sanden innan ni väl träffas. Är det snart, så kanske du kan vänta tills ni ses och fråga honom ansikte mot ansikte.

En fördel med långdistansförhållanden är dock att om man pratar med varandra tex via telefon, Facebook, e-post, sms osv medan man inte ses, så kan det vara lättare att öppna sig för den andra, man kan prata lättare och friare och på det sättet komma varandra närmare.

Så pröva, du har inget att förlora. Skiter det sig, så vet du det och kan gå vidare. Och vem vet om någon av de 6 du spanar in just nu kanske passar dig bättre - du bara inte känner dem än tillräkligt bra? Dessutom finns det en annan gyllene regel inom kärleken: det du TROR att du vill ha behöver inte alltid passa bäst. Drömprinsen brukar aldrig vara precis som man föreställt sig och önskat sig ;)

Lycka till med kärleken och God Jul!
Hälsar webbredaktören Liselott