Jag är dum i huvudet!

Hej,

jag vill börja med att påpeka att du inte har gjort något fel och att du inte ska vara för hård mot dig själv. Känslor är komplicerade, kompiskänslor och förälskelsekänslor är också ibland svåra att se skillnad på - speciellt då man fått tanken 'tänk om jag kunde vara kär i hen?'. Om du känner att du inte är kär i henne så är ju nog det bästa att berätta det för henne. Om du är ärlig och berättar om hur tudelad du var över beslutet och hur förvirrade dina känslor var och att du absolut inte ville så att säga leka med hennes känslor så tror jag nog att det går bra. Hon blir kanske ledsen när du talar med henne, men det blir nog bra ändå. Kom ihåg att man alltid, oberoende vad man sagt ens fem sekunder tidigare, har rätten att ändra sig. Man kan inte alltid veta vad man känner och det gäller för alla människor. Så alla har rätten att backa ur. Det är inget fel med att ge någon en chans (kärlek vid första ögonkastet är ju nästan omöjligt  i och med att man blir ju kär i en persons personlighet) och att man ger lite tid för att lära känna en person för att se om där kanske skulle finnas något. Om det är ens kompis som man redan känner kan det kännas pirrigt och spännande, och om man sen inser att det kanske ändå inte var en förälskelse så må det då vara otur. Man upplever ingenting här i livet om man inte tar risker och chanser och alltid går det inte jättebra, men så länge man försöker sitt bästa med att vara snäll och empatisk och ärlig med sina känslor så går det oftast bra till slut.

Om du berättar för din kompis hur du känner och att hennes vänskap är viktig för dig, så borde hon nog förstå.

Jag önskar dig all lycka, ha det så bra!