kär

Hej!

Förlåt att du fått vänta, vi har fått rekordmånga frågor och tiden vill inte riktigt räcka till.

Hmmm, det här är nästan det värsta med kärlekslivet - när man inte VET om känslorna är besvarade. Och det finns inte så mycket man kan göra åt det, ingen magisk kärleksdryck man kan ge honom eller ens några riktigt bra råd jag kan ge. Det är bara en period av osäkerhet som man måste ta sig igenom ifall man vill att det ska bli något. Du kommer troligen att befinna dig i samma situation flera gånger under livet, varje gång du blir intresserad eller kär, oavsett om det är den första pojkvännen eller mannen i ditt liv. Jag vet att det inte tröstar, men så är det.

Och tyvärr, det enda du kan göra för att få klarhet i hur han känner är att ge honom tillfälle att visa det. Du behöver inte fråga honom rakt ut - det brukar dessutom inte bli så bra om man ställer ett ultimatum: antingen gillar du mig eller så inte. Det kan vara svårt för honom att ens veta själv vad han tycker. Intresse är så lättopåverkat och flyktigt. han kan bli mera intresserad av dig bara för att han vet att du är intresserad av dig och det kan i sin tur leda till att han blir kär i dig. men han kan lika gärna imorgon dag bli mera intresserad av någon annan. Jag brukar säga "om man inte vågar spela så kan man inte vinna heller", vilket betyder att du måste våga göra något. Som sagt, du behöver inte fråga om ni ska bli ihop, men håll dig i närheten, få honom att börja märka dig och fundera på ifall du är intresserad av honom. Du måste våga riskera att han avvisar dig. Men eftersom man oftast är feg när det gäller kärlek - och ni dessutom går på samma klass och kommer att se varandra dagligen oavsett hur det går - så skulle jag gå försiktigt fram. Inte högt deklarera att du är kär i honom, utan låt honom få orsak att fundera och undra istället. Då kanske det tänder till för honom?

Och vad gäller att du är 10 cm längre än honom: ja, det kanske du är just nu. Men hela tonåren går ut på att man växer och utvecklas, oftast sker tillväxten i spurtar och en kille kan växa 15 cm på ett år. Därför är ni nog alla på klassen undermedvetet inställda på att folk kan växa och se annorlunda ut om bara några månader, så då är längdskillnaden en smula lättare att acceptera. Vuxna människor har ofta lite problem ifall mannen är mycket kortare än kvinnan. Men ett av de ljuvligaste vuxna kärlekspar jag sett genom tiderna var ett par där hon var minst 20 cm längre än honom. Jag vet att hon hade jättesvårt att låta sig bli kär i honom och funderade jättemycket vad andra skulle tycka och för att hon kände sig okvinnlig som var så mycket större än honom. Men han var envis och bokstavligen uppvaktade henne tills hon var så himlastormande kär i honom att jag misstänker att de kommer att leva lyckliga tillsammans i alla sina dagar. Så visst är längdskillnaden ett extra hinder, men kanske blir kärleken starkare av just det? Tänk alltså inte så mycket på hur kort han är, tänk på HONOM istället.

Lycka till, önskar webbredaktören Liselott