Jag skickade in denna fråga: http://www.decibel.fi/swe/Vaga_fraga/Karleken_&_parforhallandet/Intresserad_av_mig.214.q4128.html?qcID=50
Tycker det är dags att höra av sig lite hur det går i mitt kärleksliv, haha. Samtidigt får jag skriva av mig lite och få råd!
Det har i alla fall stått stilla nu i flera veckor, inte har jag vågat börja snacka med honom på Facebook. Ibland så har jag haft chattrutan uppe och tänkt "kom igen nu.. sluta vara så feg .. skriv ett hej åtminstone" , men trycker bort rutan varje gång. Fast ikväll var jag jag faktiskt ganska nära att ta mod till mig.
Första dagen i skolan efter vår praktik slutade i alla fall i besvikelse då han hade dragit ut på praktik och jag höll typ på att dö av saknad. Dock idag såg jag honom komma från matkön,märkte inte honom först då jag var så inne att prata med en kompis. Men höll typ på att svimma när jag såg att han gick om vårt bord.
Ja, det är väl det jag har att berätta denna gång. Jag vill gärna ha råd om att komma över min blyghet och få mod till mig. Jag är ju så rädd att jag inte kommer få svar och allting går åt pipan. Samtidigt så vill jag att han ska ta kontakt först!
Hej!
Vad roligt att höra av dig! Det är så ofta som vi sitter här och funderar "Undras hur det gick sedan? Kunde vi hjälpa?" så det är riktigt skönt att höra att du är på gång ännu. För jo, du är lite feg nu och jo, inget konkret har hänt ännu - men du har ju inte gett upp. Och du har inte "misslyckats" heller. Alla chanser finns kvar! Än kan allt hända!
Men nä, klart att det inte kan hända något innan du börjar VÅGA! Jo, vi förstår precis hur svårt det är att samla mod och ta det där första steget och vi förstår absolut att du helst skulle vilja att han vågade först istället. För det skulle ju såklart vara lättare, för då skulle han ju visa vad han vill. Då skulle du inte behöva vara så här himla osäker och fundera och tvivla och hoppas och drömma som du gör nu. Alla vill vi ha "säkra kort", facit i hand, svaren på förhand och något slags garanti om hur det kommer att gå. Men det finns ingen magisk kristallkula att skåda framtiden eller hans innersta tankar i. I så fall skulle vi redan ha skaffat den kristallkulan. Ingen får veta något på förhand, alla måste vi våga ta chanser och utsätta oss för risker när det gäller kärlek. Det går inte att fuska i kärlek. Alla måste vi våga.
Annars får man vara utan! Visst, klart att det finns en möjlighet att han ska ta kontakt med dig först. Men kan du verkligen sitta och vänta på det? Tänk om han är precis lika blyg och osäker som du, tänk om han också sitter med chatrutan öppen men inte vågar börja skriva? Ja, klart det kan gå åt pipan. Kärlek går nu som då åt pipan - och nu som då åt himmelriket. Ska du verkligen fega ur nu? Belöningen för feghet och rädsla är ensamhet. Men även om du vågar och det skiter sig, så har du också fått en belöning: du har växt som människa för att du överkom din egen blyghet och rädsla. Det är oerhört värdefullt, det är det som kallas LIV! Det är att leva! Att vara rädd och undvika allt som gör en rädd, det är bortkastat liv.
Så nu ikväll när du läst det här, så skriver du hej i chatrutan! Ett hej betyder inte att du bekänner din odödliga kärlek för honom. Ett hej är bara ett hej. Ett "vad gör du?" är bara ett "vad gör du?". Fega inte ur livet nu, okej?
Vi fortsätter hålla tummarna för dig ;)
Hälsar ungdomsinformatörerna Liselott och Sanna
Kommentarer
Inga har kommenterat på denna sida ännu
Skriv kommentar