Kärlek och skit

Hejsan!

Tack för din fråga :)

Eftersom du skrev hela frågan i hemliga rutan så blir det lite svårt för mig att svara, eftersom jag inte riktigt vet vilken information som är så hemlig att den inte får framkomma här – och vad jag ta upp för att ge ett bra svar. Så svaret blir lite i luddigare kanten för säkerhets skull, hoppas du ändå får nåt ut av det. Kom ihåg att vi har 25000 publicerade frågor och svar från 12 kommuner, så risken att någon skulle känna igen dig är minimal.

Ledsen att höra att du befinner dig i ett stressamt skede av livet. Jag kan förstå att det du går genom känns tungt, och att det finns mycket att fundera på.

Jag tycker om att höra att du stod upp för dig själv när dina gamla vänner började bete sig dåligt, och  hittade nya bättre! Det är starkt gjort av dig att se att du inte förtjänar att bli ignorerad. Tyvärr så finns det i de flesta kompisgrupper lite drama nu som då (speciellt i din ålder, det blir bättre sen som tur!), men du kan välja att helt enkelt inte lägga dig i det, och inte ta några sidor utan låta saker passera av sig själva. I längden så löns det.

Något annat som löns i längden så är att vara sig själv, och att bete sig bra mot andra människor. Det att din exvän skvallrar och sprider lögner är kanske nåt som verkar funka för henne nu, men jag lovar – i längden gör det inte det. För folk märker nog med tiden vad som är riktigt och inte. Och ingen vill i längden vara med någon som bara pratar skit, för guess what – om någon gör det ofta om andra så kan man vara ganska säker på att de gör det om en själv också när man inte är med. Så låt dig inte bli förminskad av det här, utan fortsätt att våga vara dig själv, och våga vara trevlig mot folk – fast du är rädd för att de kanske hört nåt bakom din rygg. ”Kill them with kindness” finns det ett uttryck som säger, och ibland är det det bästa, speciellt för rykten. Sjunk inte ihop!

Du säger att du känner dig annorlunda, men du säger det som att det är en negativ sak? Det är det nödvändigtvis inte, speciellt inte i längden när du blir äldre. När jag var i din ålder så var det mycket med mig som uppfattades som ”konstigt” – men nu när jag är äldre så är det just de samma ”konstiga” grejer som gör att det går bra för mig, och som mina vänner har dragits till. Ifall man bara vågar vara sig själv så kommer i nåt skede rätt människor hitta till en, människor som är liknande, ens ”flock”. Jag tror inte alls det är nåt fel på dig. Jag tror inte du är ful heller. Attraktivitet är dessutom mest en utstrålningsgrej, än hur man faktiskt ser ut.

När det gäller kärleken så är det ingen stress, du är så ung ännu och det är helt normalt att inte ha haft så många kärleksrelationer/någon kärleksrelation alls i den åldern. Det kommer nog komma! Men jag förstår ju samtidigt att det är frustrerande att gilla någon och inte känna att det går framåt. Kanske du kunde adda honom på snap och försöka ta kontakt där via, ifall du känner dig lite för blyg för att göra det irl..?

Ha det bra! 

Kram, Kix