En gång i hela mitt liv har jag haft starka känslor för en person, ni vet såna känslor när man kan älska personen i år och jag har inte helt glömt honom än fastän han har tjej och allt.
Fast det är inte saken nu utan jag börjar få såna känslor för en annan kille nu och jag "rädd". Killen i sig är väldigt olik andra killar jag snackat med och han är en ny gåta att lösa. Jag skrev till honom först och han är min kompis pojkväns kompis. I början var han väldigt rolig och social och första dagen vi snacka så sa han att jag var snygg och det är enda komplimangen han gett mig.. Vi har snackat i en vecka nu varje dag och han har skrivit några gånger med först. Tredje dagen vi snacka sa han att han var lite kär i mig och jag kände såklart detsamma. Vid hade snackat i några timmar då och någon timma innan så hade han berättat att han inte mådde bra och berättat varför och verkligen öppnat sig och berättat om hela sin familjs problem typ. Jag tog det bra då och fanns där för honom och lyssnade. Nu har jag hört ganska mycket om hans problem efter det och jag börjar tro att jag är hans självförtroende booster eller nåt eller att han ser mig som en kurator eller nåt.. Han är ganska ego också och frågar inte mig saker som hur jag mår eller om jag ställt frågor så har han liksom inte sagt själv då... Han är även dryg ibland de är då som om när han fått sin boost, så bara verkar han ointressant, men detta kan hända när vi snackar normalt med. Jag är alltid gullig mot honom men ibland blir jag sur för att jag inte får något tillbaks och då blir jag också dryg. Jag förstår honom inte? Han säger att han gillar mig men det verkar som något annat. Vi ska träffas nästa vecka med några kompisar och när jag fråga om han ville hänga på då så skrev han "inget att förlora, visst :)" vad mena han med det liksom? Jag vet inte vad jag ska göra eller hur jag ska bete mig, vet inte om jag ens ska lägga mer tid på honom... Jag menar det är inte normalt att öppna sig så fort.. Så jag tar det väldigt negativt och jag orkar inte lyssna mer på honom och verka intresserad av honom när jag inte får något tillbaks, han verkar ju inte vilja veta något om mig.. Problemet är bara att var ska jag göra av känslorna..?
Hon..
Hej, kära du.
Nu kan jag ju inte säga helt säkert för jag har ju inte alla detaljer. Men det låter lite som att han mår välldigt dåligt och faktiskt behöver någon som tröstar och pajar honom. Visst det kan man ju göra en tid. Men om han som du skriver inte verkar bry sig alls om hur du har det så är jag nog illa rädd att den här killen bara är ute efter nån som kan som du skriver boosta honom, säga åt honom att han nog är så bra såå och att han visst duger som han är är osv. Jag hade en sån pojkvän en gång i tiden och det blev nog jätte tungt i längden. Han ville ha uppmärksamhet och kunde tom ringa mig och säga att han svalt tabletter, men att han nu var på sjukhuset på magpumpning (det görs inte längre). Men det var ju bara det att det ändrades ju aldrig. Han var för evigt den som det var mest synd om i hela världen. Fast det fanns andra i vår kompiskrets som kanske hade det mycket värre så tyckte han aldrig att det var synd om någon annan. Tvärtom kunde han skoja bort andras olyckor och skratta för att igen försöka få alla att återgå till att tycka synd om honom. Inget vidare kompis material :(
Det kan ju vara helt annat med den här killen, det kan ju vara att han är välldigt blyg eller försiktig och att han med tiden skulle bli jätte gullig. Kanske han verkligen mår så dåligt att han inte just nu kan tänka att någon annan kan må dåligt. Det kan ju ändras. Eller så inte. Jag kan inte ge dig något vattentätt tips eller råd i det här. Det är du som träffar honom och som kan läsa av honom, ser honom tillsammans med andra osv. Det är nog bara så att du måste gå på din magkänsla. Försök bena ut om du faktiskt kan se honom som din pojkvän. Kom ihåg att fundera över om du verkligen orkar med en tung extra börda som en kille som han eventuellt kan vara.
Nu vill jag ju ditt bästa, kom ihåg det. Jag vill ju inte svartmåa honom eller på något sätt säga att han skulle vara dålig för dig. Jag vill inte att du missförstår vad jag skriver till dig. Det är ditt eget val. Och det brukar bli på bästa sätt :)
Det var svårt det här hoppas din magkänsla säger något.
Hör gärna av dig igen,
kramar från ungdomsinformatören Sanna
Kommentarer
Inga har kommenterat på denna sida ännu
Skriv kommentar