min kille och jag

Hej!

Jodå, vi förstår preciiis vad du menar, vännen. Det har hänt oss också, att våra urgulliga, ljuvliga pojkvänner varit på väg bort någonstans för en längre tid (tex militären) och så har vi, som lämnat här "hemma", bara varit tvungna att deala med situationen. Okej, det ÄR värre med utlandsstudier än med värnplikten, för när de är i milin får de iaf komma hem vissa helger, så livet fortsätter ändå relativt normalt. Men speciellt om han kommer att studera så långt borta att ni inte kan hälsa på varandra så ofta, så blir det såklart jobbigare.

Ja, vi förstår att det känns jättetungt för dig just nu - och det kommer det tyvärr att göra ett bra tag framöver. DU har inte valt det här och det är lätt hänt att man i en sådan situation blir besviken och bitter och känner sig övergiven - för de tankarna kan ju också komma krypande, att genom att han tar den här chansen så väljer han bort dig. Och hur mycket gillar han dig då, om han är beredd att vara utan dig? Men logiskt och förnuftigt sett så inser man ju såklart att en pojk-/flickvän inte ska få styra de stora valen i livet. Klart att man vet att alla måste följa sitt livs väg och tänka på framtiden utan att låta sig styras av tex kompisar eller dylikt. Vi har nog alla hört om kvinnorna som inte ville flytta till studieorten eller ta ett jobb i en annan stad bara för att de så gärna ville stanna hemma med sina pojkvänner - och sedan är bittra och inåtvända som vuxna för att de aldrig "såg världen", "tog chansen" eller levde sina egna liv.

Följden av de här tankarna blir då att okej, det är bara att acceptera att han kommer att resa bort och att han också måste få göra det. Så då lämnar frågan hur man ska hantera det, hur man kan ha ett förhållande på distans och hur man ska hålla kärleken vid liv. Och idag behöver man ju inte nöja sig med brev eller ett strackars telefonsamtal i veckan, utan numera finns det ju maaaasstor av olika sätt att hålla tät kontakt och dela varandras liv fastän det är många långa kilometer emmellan. Skype och msn och sms och fb och alla de andra internet- eller mobilrelaterade sätten ger en möjlighet att prata med varandra till och med flera gånger om dagen. Idag är det också mycket lättare att resa för att träffa varandra, tex kan man få helt superbilliga flygresor via tex RyanAir (och man behöver ju inte resa till varandras orter, man kan ju träffas i någon stad mitt emellan). På det viset har man i alla fall alla yttre hjälpmedel man bara kan få för att hålla förhållandet vid liv trots avståndet.

Men de inre grejerna, känslan av övergivenhet, eventuell svartsjuka och rädsla för att han ska hitta någon annan där han är, sorg över det man tidigare hade tillsammans... Det är nog bara sådant som det inte finns någon magisk lösning för. Vi tror inte att det finns något mirakelsätt som alla distans-par kan använda för att klara sig igenom tiden ifrån varandra. Det är nog en inre kamp som man bara måste ta när den kommer.

Men ett knep har vi i alla fall i rockärmen för att ni ska klara er igenom tiden ifrån varandra. Försök att se till att ni känner varandra så bra som möjligt under den tiden han är borta. Inte bara sådant som att berätta om allt smått och stort som hänt under dagen, utan även diskutera sådant som era åsikter om ditt och datt, dela grejer (tex att ni båda följer samma TV-serie)...

Försök att dela ett liv fastän det kanske sker via webbcammen. Då blir inte alla förändringar som kommer att ske med er under tiden han är borta så chockande sedan när han kommer hem heller, tex att han skaffat skägg eller du har bytt åsikter. Lär även känna hans nya kompisar på studieorten, tex via webcam eller när du träffar din pojkvän, och se hans rum, hans skola, hans nya hang-out-ställen sov. Han vet hur ditt liv ser ut på ett ungefär, men du kan tycka att det är ännu jobbigare om du inte vet ett dyft om hur hans liv där ser ut.

Men förövrigt har vi alltså inga magiska trolldrycker för att ge dig för att du ska klara dig igenom den här tiden smärtfritt och utan problem. Huvudsaken är ändå att ni PRATAR med varandra, berättar hur ni mår och känner er och upplever saker. Annars är risken att ni växer ifrån varandra. Och försök att ta ut mesta möjliga av tiden före han reser iväg.

En annan sak du kan börja jobba med redan nu är att börja trivas bättre i ditt eget sällskap. Ja, det är klart att du tycker om att vara med honom och det är klart att du redan saknar honom (ja, fastän han inte rest). Men kanske det delvis också beror på att du "bundit upp" en stor del av dig själv i ert gemensamma liv. Det är lätt hänt när man har pojk-/flickvän att man liksom börjar leva bara för varandra och då glömmer bort sig själv. Tex slutar många tjejer långsamt men säkert träffa sina egna kompisar som förr, hinner inte med sina fritidsintressen som förr eller lever sitt liv som de gjorde innan han kom och de började vilja tillbringa all sin lediga tid med honom. Så om din kille ska vara borta ett tag nu, så¨måste du bygga upp ditt eget liv igen. Fyll det med en massa annat också, sådant som finns kvar även när han är frånvarande. Samtidigt bygger du upp din självkänsla, vilket är väldigt viktigt för hur väl vi trivs i vårt eget sällskap, hur värdefulla och tillräckliga i oss själva vi känner oss. Här på¨Decibel har vi en massa tips på just det, de finns under Information här till vänster och under kategorin Själ.

Hälsar ungdomsinformatörerna Liselott och Jenny