Moan

Hej Mona!

Vet du, det här med kärlek är - och kommer alltid att förbli - ett mysterium som det inte går att skriva några regelböcker om, men jag ska fundera med dig kring det här på basen av egen erfarenhet, egna åsikter osv. Vem du än skulle be om råd i den här frågan, så skulle de säkert ha lite olika råd att ge dig, just för att det här inte är några enkla grejer och man kan bara svara utgående från eget liv.

Men det finns ändå en sak som många unga brukar tampas med av den enkla anledningen att det liksom hör till kärlekslivets utveckling. Den kanske inte stämmer på just dig, men jag berättar om den ändå. Se, ett skede av vägen från att inte bry sig om kärlek alls till att försöka leva lyckligt med någon resten av livet, är att älska på avstånd och över tid. Se, den första kärleken brukar ofta (inte alltid, men ofta) vara någon som man inte kan få. Det kan vara en artist, musiker, en lärare i skolan, en upptagen person eller till och med en fiktiv person tex en karaktär i en TV-serie. Man vet nog på något plan att man inte på riktigt kan bli ihop med den människan, men samtidigt är det just det som känns så tryggt. Man får vara kär och uppleva alla fjärilar i magen, dagdrömma om personen osv, men man behöver inte utsätta sig för alla risker som ett verkligt förhållande skulle medföra, som tex risken att bli dumpad. Det är liksom att öva sig på att vara kär, som att torrsimma.

Vissa gånger i det här skedet av kärlekslivets utveckling så blir man ändå kär i någon som man nog skulle ha en chans att bli tillsammans med i verkliga livet, men lyckas trots allt inte få ihop det med personen ifråga (tex för att känslorna inte blir besvarade). Då kan man ändå hålla fast vid den kärleken av samma orsaker som ovan, alltså att man fortsättningsvis får vara kär - även om det är olyckligt. Det är ju ändå skönt att vara kär också, skönt att ha någon att tänka på och drömma om - och ofta håller man ändå liv i hoppet att situationen ska förändras och man ska få en ny chans. Så man fortsätter "mata" sina förälskelsekänslor istället för att seriöst försöka glömma och gå vidare. Man behöver ju inte heller försöka med någon annan om man redan är "upptagen" med att vara kär i den där personen man inte kan få. Så man kan stanna i sin trygga lilla bubbla, har en ursäkt för att inte ge sig ut på öppet vatten med någon som man skulle kunna ha en chans på.

Nå, som sagt, jag vet inte om det här stämmer in på just dig. Men vill du verkligen glömma henne och gå vidare, så är det ett aktivt beslut du behöver göra. Vi bestämmer nog över våra känslor och i princip kan du bestämma dig för att sluta vara kär i henne. Men varken känslor eller livet brukar vara så svartvitt att det skulle gå att knäppa i fingrarna och så är du över henne. Många andra känslor och motivationer kan blanda sig i, som rädslan för att bli helt ensam om man ger upp hoppet (för man är trots allt mindre ensam om man älskar på avstånd än inte älskar alls), gammal vana att alltid tänka på henne tex när man ser något romantiskt på TV osv. För att komma över henne måste du låta hoppet dö, alltså ge upp henne och sluta tänka att "jamen tänk om hon ändrar sig i framtiden...?". Du kan inte heller "mata" dina känslor för henne genom att tänka på henne, kolla på hennes foton på sociala medier, föreställa dig er två tillsammans när du hör en kärlekslåt osv. Stoppa alla tankar på henne. Det är det enda sättet. Lite lättare blir du om du försöker öppna upp för andra människor, börjar tänka dig möjligheten att dejta andra människor osv. Men huvudsaken är ändå att VILJA sluta vara kär i henne. Och det är där som det svåra ligger, att verkligen vilja det. Men lyckas du med det, så kommer det att gå lättare - och du öppnar automatiskt mera upp för nya möjligheter med nya människor i ditt liv.

Lycka till!

Kram, Liselott