
Ungdomsinformatören Liselott svarar
Hej Elmaselma!
Att försöka sluta tänka på den man är kär i är som att försöka sluta äta godis, fast det kan kännas som att det är tusen gånger värre. Men ändå kan man försöka följa samma principer för hur man ska komma över någon som om man skulle vilja slippa ur ett sockerberoende. Ser man det på det viset så låter det enklare, även om det i praktiken ändå ofta kräver massor av målmedvetenhet, viljestyrka, envishet och tålamod. Har man tur, så går förälskelsen över av sig själv utan att man behöver anstränga sig just alls, den liksom bara självdör med tiden, men det finns alltså massor man kan göra för att själv försöka få den att sluta störa en så.
Exempelvis så ska man ju såklart undvika den man gillar precis på samma sätt som man undviker godishyllorna i butiken, reklamer med godis i osv. Följ INTE ditt kärleksobjekt på sociala media, kolla inte upp honom genom att tex cykla förbi hans hus eller fråga kompisar om vad han gjort på senaste tiden, undvik korridorerna i skolan där han kan tänkas vara.. Redan efter en vecka kommer du att märka hur mycket mindre du tänker på honom bara för att du inte ser honom. Men jag varnar dig, det kommer att kännas svårt att inte tex kolla ifall han satt bilder på henne på sin insta, svårt att inte kolla den där snygga selfien på honom före du går och lägger dig osv, men du måste. Cold turkey, inga undantag. Och skulle ett undantag slinka igenom i misstag, så är det bara att börja om igen med nolltolerans.
Sedan så måste du övertyga dig själv om att du är herre över dina egna tankar. Du bestämmer vad du ska tänka på. Säg att du tex ser en romantisk scen i en film; föreställ dig då inte att det är du och han som kysses istället för aktörerna. Det kan du i alla fall sätta stopp för, även om de där små tankarna på honom kanske smiter in i skallen på dig medan du tvättar tänderna. Men försök ändå hitta något annat att tänka på när tankarna på honom dyker upp. Räkna tandborsttag, försök minnas alla byars namn i din hemkommun, gör mag- och knipövningar medan du står där framför spegeln. Det är som att käka en morot när du är sugen på lösgodis. Alltså gör något som får dig på andra tankar. Ju färre sekunder om dagen du tänker på honom, desto mindre näring får din förälskelse och ju snabbare kommer den att dö. För det är ju just tankarna som man öööser på den man gillar som gör att man kan gilla någon i åratal fastän man inte ens sett den människan irl på evigheter.
Och hoppet är farligt! Om du ännu på något plan intalar dig att jamen han kan ju ändra sig, han kan ju dumpa henne och upptäcka dig och chansen finns ju nog ändå att ni skulle kunna leva lyckliga i alla era dagar, ja då kommer hoppet att leva. Och så länge du har hopp har du svårt att komma över honom. Så intala dig hellre att nä, det kommer aldrig att bli ni två. Det låter deprimerande, men hoppet är som sagt det som matar förälskelsen och håller liv i den. Och hoppet är det som gör så ont när det inte uppfylls.
Sluta också tänka på dig själv som hon som är kär i XX. Låt det inte vara en del av din identitet. Ska försöka förklara vad jag menar. Säg att du skulle möta en ny människa som du ska presentera dig för och du kunde och vågade säga vem du verkligen tycker att du är. Då kanske du skulle säga att du tycker om att rida hästar och skulle göra det mer om du kunde. Och att du är olyckligt kär i XX. Som om det vore en viktig del av dig själv. Men det får det inte vara nu, så försök att klippa bort den biten ur din presentation. Och som sagt ur din tid. Därför ska du inte heller diskutera honom med kompisarna - han ska inte få ta upp tid av er kompisars gemensamma tid. Han ska inte få så mycket värde att dina kompisar ens ska behöva lägga energi på att höra om honom. Jo, man vill ju så gärna diskutera den man är kär i med kompisarna, och det hör ju liksom till vanligt kompissnack. Och visst orkar många kompisar höra igen och igen om ens olyckliga kärlek, men visst tröttnar även de bästa vänner till slut på att trösta och analysera hans beteende osv. De kan till och med bli trötta på känslan av att inte veta vad de kan säga som kan hjälpa dig, så de känner sig hjälplösa och ledsna. Och det är ju vad du är av den olyckliga kärleken också, hjälplös och ledsen.
Så slutligen: orsaken till att du frågade oss hur du ska komma över honom är ju att du faktiskt vill komma över honom. Det gör ont att vara olyckligt kär, det är obekvämt och jobbigt och du vill slippa det. Så allt vad du fuskar, allt vad du själv matar hoppet om att han ska dumpa henne och börja gilla dig istället, det straffar bara dig själv. Jag vet att jag låter hård nu, men jag lider ju faktiskt inte av att han inte gillar dig nu. Inte ens han lider av att han inte gillar dig nu. Bara du. Och eventuella kompisar som måste lyssna när du pratar om din olyckliga kärlek för femhundraelfte gången då alltså.
Fler tips hittar du på våra sidor om hur man kommer över någon :) Jag håller tummarna att det går så smärtfritt och snabbt som möjligt nu.
Kram, Liselott
Kommentarer
Inga har kommenterat på denna sida ännu
Skriv kommentar