Hej!
Voidå vännen, det är INTE kul att vara så där osäkert och lite olyckligt kär... Vi förstår precis hur du känner dig och vi har medlidande för dig. Tyvärr hjälper det ju inte att komma med klyschor som "man måste kyssa många grodor innan man hittar sin prins" här, men vi ska gräva lite i våra erfarenhets-ryggsäckar och ge ett par synvinklar på ditt problem.
Vi har fått flera liknande frågor tidigare och skrivit långa svar om just det här med åldersskillnad - för åren emellan er HAR stor betydelse. Se bla "To young girl, men vill haaaaa", "Åldersskillnad forts", 2STOR skillnad" och om du kan finska "Liian vanha "poikakaveri"".
Men överlag är vi nog av den åsikten att 3-4 år ÄR ganska stor skillnad ännu i tonåren. Efter 20 kanske det inte märks lika mycket. I tonåren händer en massa både i kropp och själ, förstås utvecklas vi alla olika snabbt men om du är 14 och han är 18 så ofrånkommligen är ni nog lite i olika skeden i livet. Du är mitt i högstadiet, ska fundera vad du ska göra sen, prova på allt möjligt osv. Han som 18 åring har redan provat på det mesta, har troligtvis körkort, slipper in på krogen mm. I de svar vi tidigare skrivit går vi igenom en massa exempel på vilka sätt ert förhållande skulle ha problem som mera jämnåriga inte kanske har, men för att ta ett par exempel: han vill säkert festa på lördagskvällen på ställen där du inte slipper in och då brukar förhållanden bli ganska ansträngda (tex lättare hänt att man blir svartsjuk, känner sig osäker eller utesluten osv), ni får inte ha sex (på riktigt är det faktiskt åldersgräns 16 år på sex i Finland, eftersom lagen vill skydda unga för att göra något de inte är mogna eller utvecklade nog att göra) och risken är att han när den första förälskelsen har lagt sig tyvärr kan börja tycka att du är lite barnslig. Vi skulle nog rekommendera att man är mera i samma ålder - man har helt enkelt bättre förutsättningar och mera likadana förväntningar på varandra då.
Det lönar sig nog att ta både en och två funderare förrän du går vidare med tankarna på den här killen. Visst är känslor rätt svåra att styra, men det går nog att "glömma honom". vad som verkligen skulle hända ifall du chansade och berättade för honom att du gillar honom, det kan vi ju inte veta (för vi har inga magiska kristallkulor). Men du har en magkänsla att han skulle tycka att du är töntig, och den kanske stämmer. Kanske tycker han att du är en barnrumpa - men även om han inte skulle tycka det, så är det tufft nog att bli avvisad när den andra inte har några sådana känslor för en. Kanske var han inte så rätt för dig just nu, men oroa dig inte, du kommer nog att uppleva kärleken än, du har så många grodor kvar att kyssa ;)
Hälsar ungdomsinformatörerna Sanna och Liselott
Men läs som sagt tidigare frågor, så får du fler synvinklar.
Hälsar ungdomsinformatörerna Sanna & Liselott
Olykligt kär?
Hej Decibel, Jag har ett problem som väger väldigt tungt på mig just nu.
För cirka 3 månader sen tog det slut mellan mig och mitt ex, vi hade varit tillsammans i 2 år och vi hade en väldigt destruktiv...
Läs mera
Hej, jag vill ha en pojkvän. Jag har haft en kille en gång förr, jag var super lycklig jag fantiserade till och med om min framtid med honom, jag tänkte om att ha sex med honom, att hålla hans hand i ...
Läs mera
Hej,
Gymnasiet har börjat jättebra för mig. Jag har fått nya vänner, jag känner att jag har mognat väldigt mycket och jag är överlag nöjd med livet. Det finns en kille som jag känner sådär, jag vet i...
Läs mera
Hej decibel, jag har känt att jag är lesbisk sedan jag var 10 år men nu har jag börjat tänka sexuella tankar om en kille i min klass helt utan att jag menar att göra det. Han addade mig på snap och va...
Läs mera
Kommentarer
Inga har kommenterat på denna sida ännu
Skriv kommentar