Överdriver jag?

Hej Yess!

Ah, ett av kärlekslivets stora mysterier: vad känner han riktigt för mig??? Miljoners miljoners tjejer har kännt samma oro som dig förr, i miljoners miljoners olika situationer, och ändå har ingen kommit på någon matematisk formel som genast kan säga ifall han gillar en eller inte, eller någon magisk trolldryck som skulle få honom att bestämma sig för dig för all framtid... Det hör helt enkelt bara till när man är kär, den här oron och misstänksamheten och rädslan för att personen man gillar inte ska gilla en tillbaka. Och det hör till att försöka analysera minsta lilla beteende från hans sida. Och det hör till att bli livrädd såfort hans beteende förändras eller kontakten minskar. Och det finns som sagt ingen regelbok för hur det här borde funka, och inga garantier för att det ska hålla i längden. Den som lever får se, bara. Så funkar tyvärr kärleken.

Så det enda du kan göra nu är att fortsätta ha kontakt med honom. Om man skulle dra alla österbottniska män över en kam, så kan man nog påstå att det är rätt vanligt att det mera är tjejen som tar kontakt än att killen gör det. Den stereotypa österbottniske mannen är inte så bra på att våga ringa eller skicka, är ofta osäker på vad han ska säga, väljer oftare att vara tyst än att riskera att göra bort sig genom något han säger eller skriver... Så ja, det kan nog vara så att det oftare blir du som skriver åt honom först än jämlikt eller tvärtom. Ha lite tålamod.

Att han skickar mindre behöver inte nödvändigtvis betyda att han slutat gilla dig, slutat bry sig eller gått vidare, utan det kan också vara naturligt att det lugnar sig lite efter några dagars intensivt chattande. När man är nykär så håller inte heller det där jag-vill-prata-med-honom-varje-vaken-sekund i sig så länge heller, utan så småningom blir man kanske mera bekväm med varandra och kan förhoppningsvis lita på att personen inte försvinner bara för att man inte hört av honom på ett par timmar. Så kanske han börjar känna sig bekväm med dig? Det behöver inte vara något dåligt, det kan också visa att er förtjusning håller på att utvecklas till något djupare.

Klart att det finns en chans att det vara bara lite förälskelse från hans sida och nu håller den på att gå över, det kan man inte veta på förhand. Det skulle säkert kännas sorgligt, speciellt om du känner dig lika nykär ännu. Men det finns ju faktiskt inget som påstår att det inte skulle ha varit värt besväret att vara kär bara för att förhållandet inte höll i längden. Kärlek är lika mycket värt fastän den tog slut, eller inte blev som man hade drömt om.

Andra tänkbara förklaringar är att han helt enkelt varit upptagen på eftermiddagarna, tex med kompisar eller familjen, och därför råkat att inte vara den som skickat först. Eller kanske han sitter med samma tankar som du, "varför skickade inte hon på hela eftermiddagen, tänk om hon inte gillar mig längre, kanske jag borde skicka åt henne nu?" Och slutligen en logisk, men ack så vanlig förklaring: att ni talat så mycket med varandra att ni börjar vara utan nya saker att berätta. Om man tex chattar för ofta under dagen hinner ju inget nytt hända som man kan berätta om sedan. Och att prata barndomsminnen eller favoritglassmaker i timtal kanske inte alltid funkar. Så att ta en liten paus så att man hinner leva lite emellan innan man talas vid nästa gång kan faktiskt vara bara nyttigt. Likaså att hinna sakna varandra lite. ;)

Som sagt, ge inte upp hoppet för minsta lilla, och tolka inte allt till svart eller vitt. Minns att ni båda är nybörjare på det här med kärlek och relationer och att det inte alltid går som i TV-serierna, utan är lite kringligt och krokigt :)

Hälsar Liselott