Probleem

Hej J!

Jag tror att det här är den längsta fråga vi någonsin fått till Decibel och för det borde du få en guldstjärna! Inte för att du skrivit längst utan för att du skrivit så uttömmande och ur hjärtat och då har vi störst chans att verkligen kunna förstå dig och svara så bra vi bara kan. Vanligtvis är vi åtminstone två ungdomsinformatörstjejer som svarar på den här typen av frågor utgående från våra egna (och vänners) livserfarenheter och på basen av mååånga tidigare frågor. Men idag är jag ensam i jobb så här i semestertider, så kom ihåg att det här bara är mina egna tankar och åsikter. Som en tjej till en annan, utan några garantier på att jag berättar några Stora Sanningar åt dig nu. Någon annan skulle säkert tycka något annat, men åtminstone så kanske du ser ditt eget problem tydligare nu när du formulerat dina tankar och känslor? Ibland lättar det på trycket redan att få berätta för någon. Och tack för berömmet för Decibel, det värmer att veta att vi gör rätt och att ni unga verkligen har nytta av oss!!! That´s what we´re here for!

Om jag börjar med min första känsla och intuition när jag läst din fråga, så måste jag tyvärr säga att det ser illa ut för ert förhållande. Det är som sagt min åsikt, men… Smaken i munnen är att han inte riktigt är så kär i dig som du är i honom, nä. Just ”småsaker” i förhållandet kan säga mycket om hur förhållandet mår i stort, tycker jag, och av erfarenhet så vet jag att just det där att inte höra av sig när man lovat eller inte svara i telefon/sms:a tillbaka hör till de grejer folk gör när de saknar respekt för den de är ihop med. De dissar när de gör så och det vågar jag nog säga att är en vanlig uppfattning om sådant beteende. De bryr sig inte ifall de gör den andra sur/ledsen/sårad, tar inte hänsyn och ids inte ens följa vanligt folkvett. Att göra så mot en kompis kan redan vara illa, även om han skulle ha en sådan personlighet och inställning till telefonkontakt att en timme hit eller dit inte gör någon skillnad. Visst finns det sådana typer, men även de brukar fatta när kompisarna blir störda och om de typerna inte ändrar sitt beteende så blir de utan kompisar.

Men att göra så åt flickvännen är nog i mina ögon ett tydligt tecken på att han inte är så brydd om sin flickvän. Man borde ju, precis som du tänker, anstränga sig extra mycket för att inte göra den person ledsen som man borde bry sig mest om, till och med vara kär i. I mina ögon är det att riktigt pissa flickvännen i linsen… Förlåt, jag vet att du helst skulle vilja höra en massa förklaringar som skulle göra honom till en mindre skitstövel, jag vet att det är tufft att höra att någon tycker att man behandlas illa. Men jag tycker att han behandlar dig illa. Jag tycker inte att någon tjej skulle vara värd att dissas på det där viset – oavsett varför. Vi är alla mer värda än så – speciellt från någon som i alla fall ibland påstår att han älskar oss!

På frågan varför han gör så har jag bara teorier och kan inte säga vilken av dem som stämmer just på honom. Kanske är han bara en stor egoist som tycker att han och hans går först och att alla andra får anpassa sig efter honom eller vara utan. Då kanske han är med dig när det passar honom, ringer dig eller svarar dig när han har lust - till och med är kär i dig bara när det passar honom. När han inte har något roligare för sig eller är kärlekskrank eller kåt. Egoister är ganska vanliga, speciellt bland dagens människor som har så mycket program, intressen, hobbies osv att fylla sina liv till brädden med.

En annan teori är att han inte VET hur man ska bete sig. Att han inte riktigt fattat hur man ska ha ett jämlikt, respektfullt och kompromissande förhållande och att han helt enkelt beter sig barnsligt och egoistiskt för att han inte förstår bättre. Men du har ju berättat för honom gång på gång vad du tycker att är fel med ert förhållande, så objektivt sett borde han ju haft chans att ändra sitt beteende. Om han ville. Om han verkligen bryr sig om dig så tycker man ju att han borde lyssna på dig och ta dina klagomål på allvar och åtminstone anstränga sig för att ändra på det som han gör fel. Om han kan ta kritik, alltså, och inte bara tycker att du har fel och han rätt och då gör ni som han tycker att är rätt. Och DET är egoistiskt igen. OK, ingen är medfött expert på förhållanden – att leva tillsammans med en partner är något man lär sig av långa eller många förhållanden. Men då ska man vara villig att lära sig också, och allt din kille gör (enligt vad du berättar) tyder nog tyvärr på att han inte har så stor lust. För det är tungt att jobba på ett förhållande och tungt att kompromissa och lära sig sina läxor, kanske egoisten i honom tycker att det är lättare såhär, trots bråken. För du verkar ju ändå alltid förlåta honom…

Ytterligare en teori: Du skriver att dina vänner föreslagit att förklaringen kunde vara att han skäms för dig. Klart att det är möjligt, för jag misstänker att de flesta skäms för sin partner någon gång eller för något speciellt. Problem blir det när ”skammen” blir för stor och har man andra problem i förhållandet kan just det här växa sig oproportionerligt stort. Kanske dina kompisar intuitivt är något på spåren när det gäller honom, kanske de undermedvetet tolkat något i hans kroppsspråk eller saker han sagt åt dig som tyder på det? Det är också objektivt möjligt tex för att du är 6 år yngre än honom – och det är ganska kritiska 6 år eftersom han är myndig men inte du. Du kan inte festa på krogen med honom, kan inte hänga med in på åldersbegränsat område på sommardansen osv. För vissa killar kanske det är störande? Kanske är det här orsaken till att han inte vill sätta ”i förhållande” med dig på Facebook? Lite som du verkar misstänka… Kanske har det att han eventuellt skäms för dig något att göra med hurudan du är som person eller sättet du beter dig på. Kanske tycker han att du är barnslig eller något – men du är ju faktiskt 6 år yngre än honom. Klart att ni inte KAN vara på samma mentala mognadsnivå då. I vissa förhållanden funkar det trots så stor åldersskillnad men tyvärr, i de flesta fall funkar det bara inte med så stor åldersskillnad. Det här kan vara ett typiskt tecken på det och det är ledsamt ifall det är så, för då kan du inte göra så mycket åt det. Det är ju inte meningen att du ska förändra dig en massa för att passa honom, du ska inte försöka skynda på något eller låtsas vara något du inte är. För även om han skulle älska dig då så är det ju inte riktig kärlek, för du är inte den riktiga du. Eller hur? Det är svårt att veta eller se själv objektivt var gränsen får för när man har ändrat sig för mycket för en annan människas skull, för ”kärlekens” skull, men det finns alltför många tjejer som i efterhand kan se att de gick över sina egna gränser.

Som sagt, jag kan inte veta vad som rör sig i hans hjärta och hjärna. Jag ska gå igenom din fråga stycke för stycke och svara mera detaljerat. När du berättar att han säger att han inte skulle bry sig ifall du gjorde slut, så blir jag ledsen. Okej, den manliga stoltheten skulle göra det svårt för vilken kille som helst att erkänna att de skulle bli ledsna eller till och med riktigt ledsna ifall de blev lämnade. Men risken är ju att han säger som det är, att han inte skulle bry sig. Att du hotar med att fara med någon annan är inte heller bra för hans stolthet, men det är svårt att säga om det är för att han skulle sakna dig DIG eller för att kompisarna skulle ”skratta” åt honom.

Nej, man ska nog inte ljuga för varandra. Inte ens om småsaker. Vad säger det om ert förhållande om han inte kan erkänna att han glömde lägga mjölk i gröten? Eller brydde han sig inte om att du vill ha mjölk i gröten? Och att han inte kan passa sina tider med dig tycker jag personligen alltså att är mycket respektlöst av en pojkvän. Men han fortsätter att vara försenad, inte ringa osv, för du sitter tydligen ändå och väntar på honom tills han kommer/ringer/skriver? Och du kommer tydligen över din ilska, eftersom ni gått igenom samma sak många gånger. Så då tycker han kanske att han lika gärna kan göra det igen. Och igen. Det är ett litet svek varje gång. Ett stort nej-nej i min bok. Det tycker egentligen du också, eftersom du blir arg, men ändå fortsätter du att tillåta det och förlåta honom. Varför, vännen? Egentligen är det ingen skillnad varför HAN inte håller sina löften, hur små eller stora löftena än är, min poäng är att han inte går att lita på. Kanske har han någon annan, kanske inte, svårt att säga, det sätt han beter sig på är ändå fel. Kanske det underligt nog skulle kännas enklare om han var otrogen, lättare att ha något konkret att skylla på, istället för att konstatera att man tydligen inte var den rätta för honom. För förlåt, men hur kan du vara den rätta för honom när han behandlar dig så där? Visst kan man ge en människa en andra och tredje chans, men precis som du själv skriver, nu mår du dåligt och du kommer troligen att fortsätta må dåligt. För varför skulle han ändra sig på den adertonde eller trettioandra gången du säger att du blir ledsen när han inte håller sina löften?

Det här med att han inte tröstar dig när du är ledsen, inte ber om ursäkt eller frågar varför du är ledsen på honom eller försöker reda upp det: okej, jag har sett det förut. I vissa fall så är det så enkelt att killen inte vet vad som är fel, inte vet vad han ska göra, tycker det hela bara blir jobbigt, känner sig ständigt anklagad och reagerar med att undvika tjejen eller bli arg tillbaka. Mycket mänskligt och vanligt, men inte speciellt moget eller förståndigt. Vissa killar kan inte hantera ilska eller kriser – men å andra sidan finns det också de tjejer som är grälsjuka, överdrivande dramaqueens. Om vi nu kör med stereotyper, klart att det inte stämmer på alla och i alla situationer. Men han kan tycka att du är en grälsjuk, överdrivande dramaqueen fastän du själv tycker att du är hur berättigad som helst att känna som du känner. Och även om du skulle ha fullkomligt rätt, så kan han ändå känna sig anklagad och felaktig och jämt påhackad. Det finns alltid två sidor av alla gräl, men känslorna brukar rådda till allt och båda ser helt subjektivt på situationen då utan förnuft och mognad. Så när du är arg så blir han på defensiven och tar den enklaste utvägen: han vill inte tala med dig förrän du är glad igen. Så ni reder aldrig ut något på riktigt när ni båda är lugna och sansade. Förr eller senare borde mogna och förnuftiga människor kunna sätta sig ner och tala om problemen lugnt och förståndigt. Men det ÄR jättesvårt och något som bara blir liiite lättare med år av förhållande, självkännedom och självkänsla. Som sagt, det brukar finnas så mycket känslor och framförallt stolthet i förhållanden att många förhållanden inte klarar av det utan kraschar. Vissa människor vill inte ändra sig eller kan inte ändra sig – och han har ju sitt försvar klart för sig. Han tycker att han inte gör något fel utan det är du som startar grälen.

Åtminstone tycker dock de flesta av oss att man kunde förvänta sig stöd, tröst och förståelse av sin partner, att han/hon alltid skulle vara på ens sida, alltid ha tid och ork för ens problem och alltid tycka om en oavsett vad det är frågan om. Lite som en bästis. Men en bästis har man ändå inte samma känslomässiga komplikationer med. Och en bästis känner sig inte alltid som den anklagade, den som är orsaken till problemen. Det är lite samma med den romantiska delen av förhållanden: ofta har den ena större förväntningar på den andra om hur romantiska man borde vara tillsammans för att det verkligen ska visa hur mycket man älskar varandra. Okej, österbottniska killar verkar ibland ha fötts utan någon romantisk ådra och att få urklämt ett endaste ”du är vacker” eller få dem att plocka en blomma åt en kan ibland verka stört omöjligt. Men man önskar ändå att de skulle bete sig som i kärleksfilmerna och är besviken när de inte gör det. Man söker åtminstone någon form av bekräftelse eller garanti på att de verkligen tycker om en, verkligen vill vara med en – vadsomhelst, från hjärta på fb till förlovningsring.

Men vännen, i mina öron låter det inte som att du kommer att få några bekräftelser eller garantier på att han tycker att du är den rätta för honom. Kalla fakta är att han dissar dig gång på gång och småljuger för dig gång på gång och vägrar ta dig på allvar gång på gång. Vill du ha det så här? Jag förstår att du älskar honom och säkert är de känslorna blandade med en liten gnutta hopp om att det ska bli bättre, en liten gnutta rädsla för att det ska ta slut och allt du förlorar då och en liten gnutta ”vad ska andra tänka om det tar slut”. Men den enda du ska tänka på nu är dig själv och ditt eget hjärta. Min personliga gissning är att ditt självförtroende inte mår bra av att han behandlar dig så där, inte i långa loppet. Tänk dig hur du skulle känna dig om han behandlade dig som den vackraste och mest älskade prinsessan i världen, alltså gjorde allt det där du önskade att han gjorde. Det finns faktiskt killar där ute som kan behandla tjejer som prinsessor, vet du! Fånigt uttryck, men ”man måste kyssa många grodor innan man hittar sin prins”. Och fastän även den grodan kan ha vissa störande vårtor (typ grå vardag, duma egenskaper och vanor och smågräl osv), så finns det en prins inunder. En som det är mer än 70% bra med – vilket någon påstått att är gränsen.

Så mitt råd är att du tar ännu ett snack med din kille och berättar en sista gång precis hur du känner dig när han gör si och så. Ge honom sedan en veckas varning och händer inget, så tycker jag att du ska göra slut. Men igen, det är bara mitt råd. Lycka till vännen!

Hälsar ungdomsinformatören Liselott