Som 16-åring blev jag olyckligt kär i en kille och nu är jag 21 och känslorna finns fortfarande kvar. Känner mig lite dum i huvudet. Vad ska jag göra? Fan
Ungdomsinformatör Rosanna svarar
Hej!
Tack för din fråga. Eftersom en stor del av informationen finns i hemliga rutan och du inte skrev specifikt vad jag får nämna i mitt svar och vad du vill förblir hemligt, är det lite svårt att ge ett helt utförligt svar. Om du känner att du inte fick tillräckligt mycket utav mitt svar så är det helt okej att ställa en ny fråga där du skriver mer i den vanliga frågerutan.
Till att börja med vill jag vara tydlig med att du absolut inte är dum i huvudet. Så försök att släppa den typen av negativa tankar. Du behöver inte vara så hård mot dig själv när det kommer till dina känslor.
Det är helt normalt att känslor kan stanna kvar ”onödigt” länge om relationen lämnat på hälft, som du själv nämner. Minnet av honom och känslorna han fick dig att känna är liksom frusna i tiden eftersom du aldrig fick utforska relationen fullt ut. Det kan vara extremt frustrerande att aldrig riktigt få veta vad som hade kunnat vara. Då blir han lite som ”The one that got away”, och sådana personer kan ibland vara svåra att släppa.
Din hjärna verkar ha fastnat i ett väldigt ältande tankemönster där du för dig själv försöker få svar på frågor som är omöjliga att besvara på egen hand. Du försöker tänka igenom precis allt som hände i hopp om att hitta en lösning. Och plötsligt har det skapats ett upprepande tankemönster som du behöver jobba för att bryta. Du kanske upplever det som en fixering på den här killen i sig, men det kan lika väl handla om ett behov av svar och bekräftelse. Vilket är helt normalt och helt förståeligt. Oavsett vad det handlar om brukar det oftast finnas andra underliggande orsaker bakom ”besattheten” av en person.
I mina öron låter det lite som att det inte är just honom du inte kan släppa utan snarare känslorna han fick dig att känna. Som jag tolkar det har du inte försökt uppta kontakten med honom under dessa 5 år heller. Vad tänker du själv att det kan bero på? Handlar det om en rädsla för att bli avvisad? Rädsla för att han inte är den personen du byggt upp honom att vara i ditt huvud? Eller kan det handla om en rädsla för att hamna i en seriös relation där du skulle behöva vara dig själv och samtidigt vara sårbar?
När man låst sig vid tanken på en person kan det vara svårt att låta andra komma en nära. Man börjar jämföra andra med personen trots att det egentligen är ens egna känslor man jämför med. Du känner trots allt inte den här killen så bra mera så när du jämför andra killar med honom jämför du dom egentligen med en fantasi. En fantasi som kan vara helt omöjlig för någon annan att uppnå.
Tyvärr kan jag inte ge dig en direkt lösning på hur du ska släppa den här killen. Eftersom det gått 5 år utan resultat anser jag att ett bra alternativ för dig skulle vara att få bearbeta det här med t.ex. en terapeut eller någon annan professionell som erbjuder samtalsstöd. Det finns sällan någon quick-fix, speciellt inte när ett tankemönster fått etablera sig under så lång tid. Det är helt enkelt en process som får, och kommer ta tid. Det är helt normalt. Du skriver att du vill komma vidare i livet och utvecklas. Därför anser jag att det skulle vara bra att få bearbeta alla tankar och känslor med någon som kan ge dig stöd, tips och hjälpa dig att få klarhet i vad DU vill göra. Oavsett om det är att ta kontakt med honom och försöka på nytt eller släppa honom och gå vidare.
Trots att jag inte kan ge dig konkreta tips hoppas jag ändå att du känner att du har blivit hörd och att du eventuellt fått ett nytt perspektiv på din situation.
P.s. Det skulle verkligen inte vara ”crazy” att ta kontakt med honom på nytt, så du behöver inte oroa dig för någon sådan stämpel. Det ska inte vara den avgörande faktorn i den här situationen.
Kram <3
-Rosanna
Kommentarer
Inga har kommenterat på denna sida ännu
Skriv kommentar