Relationer och kompensation

Hej.

Härom dagen satt jag och läste i mina gamla dagböcker från den tid då jag var i din ålder. Det som slog mig mest nu var vilken enorm mängd tid jag satte på att grubbla över helt fel saker och racka ner på mig själv. Man blir faktiskt en lyckligare person om man slutar tänka så mycket negativt om sig själv, och det går att ändra på sättet man tänker.

Då man är i din ålder känns det också ofta som att just den åldern är den enda som räknas, att allting borde ske just då, men det är inte heller sant. Du har hur mycket tid som helst framför dig och även om du inte är en tjej-magnet just nu så 1. vet du inte vem som faktiskt tänker på dig utan att du är medveten om det, och 2. du vet inte vad som kommer att hända längre fram.

Det finns ingen människa i hela världen som är så kritisk till dig som du är själv. Så du är inte direkt objektiv då du räknar upp dina brister. Din humor märks redan på basen av din fråga, och det finns personer som tilltalas av mörk humor som inte är skolskjutare (undertecknad inkluderad). Försök att slappna av. Du skall inte kompensera för någonting alls. Du vill träffa en person som gillar dig, inte nån du låtsas vara. Du är helt awesome, men du måste tro på det själv också.

Du är intelligent och rolig och bra på att formulera dig, jag inser att det inte tröstar dig speciellt mycket just nu att det är egenskaper som kommer att vara fantastiska om några år, men du kan börja öva på det redan nu. Öva på att vara helt dig själv. Om människor inte fattar det så är det faktiskt deras förlust. Var snäll och intresserad, och våga vara allt det andra du är så kommer det att ordna sig.

Kram!

Tessi