Jag känner mig som en dålig pojkvän för att jag själv märker att jag inte uppför mig som en pojkvän borde gäntemot sin flickvän. Jag är lätt monoton och ogillar fysisk kontakt som till ex. en lätt hands beröring på armen, ryggen eller benen. Även kramar och kyssar kan ibland kännas till och med "motbjudande". Jag pratar lätt irriterat med henne och visar inte så mycket känslor.
Mot hennes andra familjemedlemmar och mina vänner är det inga problem, då är jag på bra humör och ler ofta. Det känns fel, för att det är ju speciellt mot henne jag borde bete mig så.
Inge mer med det, vi båda märker det och lider av det. Jag har testat att aktivt anstränga mig för att visa henne uppskattning. Det fungerar. Även under de stunder jag känner att jag håller på att mista henne (t.ex. hon pratar om nån andra kille) så beter jag mig igen bra mot henne.
Finns det någon psykisk förklaring på detta eller är det bara jag som tar för givet att vi är tillsammans och inbillar mig att hon skall veta allt jag tänker?
Finns det något jag borde göra annorlunda? Pojkvännen
Ungdomsinformatör Ida svarar
Hej!
Det är bra att du har funderat över detta och reflekterat över hur du har betett dig mot henne. Det är inte alltid lätt att visa sina känslor. Vi har alla sämre dagar där vi inte är på bra humör – man kan inte heller vara på bra humör alltid. Man får ha sämre dagar. Vissa vill ha mycket närhet medans det finns de som inte alls behöver lika mycket närhet, och det är helt okej. Så du ska absolut inte känna någon press att du måst vara si och så.
Det jag skulle vilja att du funderar över är – Vad det du tycker om hon hos henne? Vad är det som gör att ni är tillsammans? Vilka tankar kommer när du känner känslan ”motbjudande”? Tycker du om henne som flickvän eller känns det mera som du skulle vilja vara kompis bara?
Klandra inte dig själv just nu, utan ta reda på vad du känner och vad du vill. Ta hand om dig!
Kram, Ida
Kommentarer
Inga har kommenterat på denna sida ännu
Skriv kommentar