På senaste har jag börjat må dåligt eftersom han aldrig bjuder med mig på hans planer. Han är en väldigt social person som har något på gång nästan konstant. Han festar mycket och vi träffas cirka en gång i veckan. Då vi träffas ligger vi mest i sängen och myser, vilket var härligt i början men blir lite långtråkigt nu efter flera månader. Han beskriver att han kan vila hos mig eftersom han annars har så fullt upp.
Hans kompisgäng består av mestadels pojkar, men nästan alla har med sina flickvänner eller övriga flickkompisar då de hittar på något. Då han festar tar han ofta bild med sina flickkompisar, möjligen för att göra mig avundsjuk. Jag blir nojig eftersom jag aldrig fått följa med och träffa dem och flera vet nog inte ens att han är i en relation. Dessutom tycker jag att han ändras då han är full, blir mer macho och försöker leka tuff.
Mitt kompisgäng består av flickor som alla är ett år yngre än honom, vi har därför inga gemensamma vänner. Han har träffat alla mina vänner men jag har aldrig fått hänga med på något av hans. Ibland känns det som han skäms över mig eller som att jag inte är tillräckligt rolig och populär för att få hänga med honom. Istället träffas han gärna dagen efter det roliga för att komma hem till mig och sova bort huvudvärken.
Jag känner mig otillräcklig och detta är något som fastnat i mitt huvud. Jag jämför ofta mitt liv med hans och känner mig dålig då jag inte är lika social. Jag har träffat hela hans släkt och han presenterade mig snabbt för familjen. Varför vill han då inte ta mig på andra saker? Ibland känns det som om han har mig som skyddsnät och att jag alltid ska leka mamma åt honom när det roliga är slut. Jag tror ändå det är viktigt för vår relation att den inte är så ensidig.
Någon gång har jag och han varit ute med vänner men på olika håll. Då har vi stött på varan på stan men han är inte alls lika trevliga då vännerna står bakom. Jag får en snabb kram innan har går för att söka reda på nästa fest. Inte ens då frågar han om jag vill hänga med.
Jag är otroligt konflikträdd och har haft svårt att prata med honom om detta, vill inte verka som den tjatiga flickvännen som förbjuder honom att dricka och träffa vänner. Någon gång har jag tagit upp att jag ibland ogillar honom i fyllan. Då lovar han att ta det lugnare men festar nästa helg fredag, lördag och söndag. Jag har också nämnt någon gång att jag haft en tråkig kväll och då säger han att han ska ta med mig med hans vänner någon gång. Erbjudandet kommer aldrig dock.
Jag vet inte längre vad jag ska göra. Om jag låter känslorna fortsätta samlas så kommer jag en dag explodera på honom och det vill jag inte. Hur tar jag upp med honom att jag känner mig utanför och otillräcklig? Dessutom försöker han ofta visa upp sitt perfekta liv och alla hans tjejvänner, vilket tär på mitt mående. Jag tycker också att hans drickande ibland är lite i överkant och att han blir annorlunda i fyllan. Hur tar jag steget och pratar med honom och vad ska jag säga?
Fattar självklart att han behöver egentid osv. men vill jättegärna vara en del av hans liv. Märker med mig själv att jag drar mig undan då jag blir ledsen och vårt förhållande lider.
//Ledsen flickvän ...
UngInfo svarar
Hejsan! Tack för din fråga!
Vad tråkigt att att du känner dig otillräcklig och börjat må dåligt i ditt förhållande. En regel är nog alltid att en relation bör ge mer än den tar.
Jag förstår att det kan kännas jobbigt att prata om hur du känner, men det är viktigt i en relation att kunna vara öppen med varandra och säga när någonting inte känns rätt. Annars kommer det bara leda till att irritationen byggs upp efter tid och det gynnas inte en relation av. Du skriver att du inte vill verka som den “tjatiga flickvännen som förbjuder honom att dricka och träffa vänner”. Vad jag förstår av dig är det inte det att han träffar vänner som är hela problemet utan snarare att du inte blir medbjuden. Det här är en viktig skillnad, som jag tycker du ska ta upp med honom. Du kanske kan säga att du gärna skulle träffa hans vänner och fråga om du kan komma med nästa gång dom träffas. Du kan också påpeka att du upplever att du inte blir medbjuden och att det gör dig ledsen att du inte får träffa hans kompisar. Du kan även understryka att du också tycker det är viktigt att både du och han ska få ha egentid med kompisar då och då. Ni har inte varit tillsammans länge ännu och i början av ett förhållande är det kanske mer normalt att umgås med sina vänner på egen hand innan man introducerar partnern för sina kompisar. Eftersom du är i en ny stad så finns det kanske en obalans mellan er och era sociala liv. Det här kan du kanske också ta fram i diskussionen med honom att du gärna skulle lära känna nya människor och att du upplever att det finns en obalans mellan er. Att flytta till en ny stad kan vara väldigt tungt och ta mycket energi när man hamnar bygga upp allt från noll.
Det är oroväckande att han inte är lika trevlig när vännerna står bakom och här tycker jag att du måste säga ifrån. Säg att du upplever det som att han tar avstånd eller blir otrevligare i umgänge med sina kompisar/eller när han blir full och att det här är något som du blir sårad av. Här tycker jag att han verkligen måste skärpa sig och visa att det är dig han vill vara med! Du ska inte behöva stå ut med att han är otrevlig mot dig, utan här får han nog bevisa att han verkligen vill vara med dig både när ni träffas enskilt och i grupp.
Som jag påpekade i början är det viktigt att en relation ger mer än den tar. Om det känns som att du börjar må sämre av att vara i den här relationen kanske du ska överväga dina alternativ.
Ta hand om dig! <3
Med vänliga hälsningar, Louise Mannil, Luckan Unginfo
Kommentarer
Inga har kommenterat på denna sida ännu
Skriv kommentar