Min förra fråga!
Men jaa, i Måndags skickade jag åt honom att det börjar bli lite längesen jag hört nåt från honom, så svarade han att ja det börjar nog verkligen bli längesen.. så skickade jag och frågade om han nu de närmaste veckorna också har fullt upp, men han svarade inte...
Sååå i tisdags på kvällen innan jag började sova skickade jag till honom att det verkar som han inte riktigt vill något nåmera, och att det ju skulle vara lättare om han bara sa rakt ut att han inte vill mera än att ignorera helt..
Så när jag var i skolan på dagen skickade han till mig att hans telefon varit sönder så han inte fårr någons meddelanden att det bara har gått att ringa och att han inatt fick mitt meddelande, så sa han att jag nog är en trevlig person men att som jag märker har han knappt nån tid för annat än det han håller på med.
Så skrev jag då att om han verkligen satsar på simning så klart att han ska göra det då och det tar ju mycket tid, å att jag nog förstår om han inte har tid.. Sen har han inte svarat mera..
Så det tog väl slut.. kunde ju inte visa hur jag kände mig i skolan så jag fick hålla mig upptagen och försöka att inte tänka på det. Men sen på kvällen så kunde jag inte hålla mig mera utan när jag och mina 2 kämppisar satt vid bordet + en annan kompis sprang jag till vessan och låste in mig dit och började gråta, så kom de andra och trösta mig och frågade vad som hade hänt så jag berättade, fick ganska bra tröst nog.
Men det känns som att jag alldrig är tillräkligt bra, att jag inte duger åt någon.. för det händer jämt samma sak. och denhär gången var det värst av alla gånger eftersom det varit mest seriöst.. Så jaa de e va som har hänt..
aaaa
Hej igen, vännen!
Nämen äsch! Jo, vi tolkar det nog också som ett rätt så tydligt nejtack till ett fortsatt förhållande. Rätt vänligt, till och med, även om han nog kunde ha klämt det ur sig lite tidigare, så den delen var lite fegt gjort! Han måste ju ha fattat att du gick omkring och undrade, så att inte säga bu eller bä direkt är lite svagt.
Att säga "jag har inte tid" är en klassisk ursäkt till att bryta ett förhållande, tyvärr. Och visst kan han mena det också, men den grymma sanningen är nog här att om man verkligen vill, så tar man sig nog tid till kärleken. Så hans känslor var inte speciellt starka, tror vi. Det betyder absolut inte att det skulle vara ditt fel eller något fel på dig. Det blir nu bara inte århundradets kärlekssaga av alla förhållanden. De allra flesta början på förhållanden blir inte till något annat än lite värk i hjärtat för den ena parten. Pissigt, men bara att genomleva.
Sörj och gråt bara, vännen, för du sörjer nu inte bara honom. Du sörjer även förhoppningarna, allt det där som kunde ha blivit, men som inte blev. Du sörjer att du blev "ensam" igen. Och det är helt okej. MEN börja INTE beskylla dig själv! som vi sa, det är inte ditt fel och inget är fel med dig!!! Tro oss nu! Vi förstår att du misströstar och känner dig misslyckad och allt känns hopplöst och ledsamt. Men sätt inte "felet" på dig själv. Det enda som det leder till är sämre självkänsla för dig och ännu större hinder och förväntningar nästa gång en kille kommer in i ditt liv. Du ska absolut inte intala dig själv att du inte duger eller är tillräckligt bra - de tankarna är din största fiende nu! Bli inte bränd av det här och bli absolut inte ens lite svedd i kanten av det här. Och ska du "ta åt dig" av det här, så ska du bara göra det för att kunna fatta sedan när du är lyckligt himlastormande kär. Jo, det är en gammal klyscha att om man aldrig varit olycklig så kan man inte bli riktigt lycklig heller - men det stämmer! Så ge inte upp kärleken bara för att det inte riktigt funkade med EN människa!
Och ge dina kämppisar en kram igen för att de finns! Man är aldrig riktigt ensam, även när man känner sig som mest ensam och övergiven på kärleksfronten!
Stoooor kraaaaaam och hoppas det här var som ett plåster och lite blås på ditt hjärta!
Hälsar ungdomsinformatörerna Liselott och Sanna
Kommentarer
Inga har kommenterat på denna sida ännu
Skriv kommentar