Tidigare (år 2014 och 2015) var jag kär i en kille och det verkade också vara som om han var lite intresserad av mig och så. Men sen någon gång våren 2015 verkade det rinna ut i sanden och han verkade vara ointresserad av mig. Bestämde ju mig då för att glömma honom och gå vidare (ehehe, inte lätt när man går i samma skola).
På sommaren hade jag fullt upp med allt möjligt så jag hann inte tänka så mycket på det. Senare när jag någon gång såg honom i Skolparken verkade han vara lite full och han hade några yngre tjejer klängandes kring sig. Kände då att nej tack, det får vara och jag har kommit över honom.
Under hösten har det varit rätt stilla på den fronten då jag haft fullt upp med studentskrivningar och livet i allmänhet. Inga tecken som direkt tydde på att han skulle vara intresserad. Jag brydde mig knappt om honom. Trots det så kollade jag ändå lite på honom för jag tyckte ju ändå att han var snygg (visst kan man tycka att nån är snygg utan att vara kär i den personen?). Lite ögonkontakt då och då har vi haft.
Nu under vårvintern mitt i studentskrivningsrumban verkar det plötsligt som om han skulle börja spana på mig igen (har ingen aning om varför. Kanske för att jag nuförtiden känner mig trygg i mig själv och inte "söker efter någon" på samma sätt som förr? Det märks ju om nån "söker efter nån"..). När vi ska samlas innan vi går in i skrivsalen brukar han ofta titta på mig. Ibland tittar jag tillbaka men känner ofta hur hans blickar bränner. Ibland har han haft bråttom att titta bort när jag ser på honom.
Förra veckan (vi hade studentskrivningar) så mötte jag honom och hans kompisgäng i korridoren. Han tog ögonkontakt med mig, och log brett mot mig (ingen av hans kompisar sade något då de gick förbi mig). Han gick till och med riktigt nära mig. Jag blev lite paff eftersom det var helt oväntat. Jag undrade också om han då försökte flirta lite, men varför gör man det då när man är med sina kompisar (jag tror de märkte inget)? Den dagen hade jag rufsigt hår, osminkat fejs och totalt omatchande kläder så jag förstår inte varför man då skulle vilja flirta med mig?
Då han plötsligt tog ögonkontakt och log, blev jag så häpen att jag inte gjorde något. Måste väl ha sett ut som ett livs levande frågetecken då.
Killar brukar ju inte heller le åt en utan anledning. Speciellt inte när de möter en i korridoren och allra minst när deras kompisar hänger med..
Senare (samma dag som han log mot mig) där inne i salen satt han snett framför mig. Jag märkte att han ofta sneglade lite bakåt på mig, och när han till exempel gick tvärs över salen för att gå på toaletten, gick han alltid förbi mig och tittade på mig hela tiden. Jag kände mig lite besvärad över hans eventuella "uppvaktning" och speciellt då det skedde mitt i studentskrivningarna. Gissa hur skönt det var när han lämnade salen före mig så jag fick skriva i lugn och ro utan att känna mig iakttagen?
Varför tittar han på mig? Killar tittar väl inte på tjejer som de inte tycker är något speciellt med?Tittar han för att jag tittar? Varför gör han det först nu och inte tidigare i höstas? Är det för att gymnasiet snart är slut och att vi blir studenter, och det blir lite "panik"? Jag har ingen aning, jag kan ju inte läsa hans tankar. Men om han på riktigt skulle vara intresserad, borde han då inte gilla mina fb-inlägg och insta-bilder (vi följer varandra, både på fb och insta) och kanske till och med skriva först åt mig någon gång? Jag brukar vara den som börjar.
Jag vet inte heller var jag har honom då han beter sig så konstigt. Har också hört rykten om att han är lite av en "player" på något sätt då han har hånglat med flera tjejer på t.ex. diskon (däremot vet jag inte om ryktena är sanna eller inte). Dessa rykten gör att jag är mer på min vakt. Liksom, hoppas han på att kunna "få mig" och sen göra vad han vill med mig?
En jättekonstig sak som hände förra veckan när jag sov, var att jag drömde om honom! Jag blev förvånad för jag har ju aldrig drömt om honom tidigare och inte heller så intensivt. Dessutom hade jag knappt tänkt på honom dagarna efter studentskrivningarna. Drömmen handlade om att han tog mod till sig och tog kontakt med mig för att han skulle berätta att han var upp över öronen kär i mig, och varit det länge. Vi blev tillsammans och gjorde såna saker som kärlekspar gör, och han var så glad över att vara tillsammans med mig. Däremot var jag hela tiden lite sådär avvaktande när han överöste mig med kärleksförklaringar. Senare i drömmen så sade han att han tänker fria till mig någon gång. Jag tyckte det kom så fort att jag sade att vi kan tänka på det lite senare.
Jag har under en lång tid bestämt mig för att skita i honom och gå vidare men efter att jag drömt den där drömmen är jag inte lika säker längre.
För någon dag sen fick jag för mig att skicka ett meddelande till honom på fb för att fråga hur det gått i studenten. Jag vet inte varför men jag kände plötsligt att jag måste skriva till honom. Vi skrev länge (sådär länge har vi inte skrivit förr ) och det var jag som ofta ställde frågor av honom. Han brukar ibland ställa frågor till mig men inte lika ofta som jag. Vet inte om det är för att jag "kör över honom" med mina frågor så han inte vågar fråga tillbaka, eller om han bara frågar för att vara artig.
Jag vet inte om jag skrämde skiten ur honom då jag plötsligt skrev åt honom på fb efter en lång tids tystnad.
Jag fick också veta då vi chattade att han också kommer till Helsingfors för att studera (men han kommer att gå i en annan skola). Men han börjar studera senare eftersom han ska i milin i januari. Jag skrev åt honom "Haha, kanske man då sen ses i huvudstan om nåt år :P". Han var nog inloggad efter att jag skrev det där sista men läste inte meddelandet förrän nästa morgon och svarade med "Hahjuu möjligen ". Det fick mig att fundera lite över varför han läste meddelandet först nästa dag och svarade som han gjort. Jag undrade lite om han menade som något bra eller halvbra eller ens dåligt. Liksom, vi hade ju bra fiilis när vi chattade.
Vår årskurs har också en grupp på whatsapp, där både han och jag är med i (naturligtvis spammas det en hel del i gruppen, haha). Dessutom har jag märkt att när han fått i sig lite alkohol, kan han skriva lite med mig i gruppen / skicka emojin. Det händer inte så ofta när han är nykter. Det här gör mig lite fundersam.
Men. Jag vill inte bli kär i honom igen. Hur kommer det sig att jag plötsligt tänker på honom nu efter den där konstiga drömmen och att han ofta tittar på mig? Jag känner inte för att åka i en känslomässig berg-och-dalbana så pass när jag skriver studenten, ska flytta till Nyland osv... Abi
Ungdomsinformatören Liselott svarar
Hej Abi!
Det var en lång fråga, och ärligt talat så innehöll den redan mycket sådant som vi själva skulle ha skrivit åt dig om du inte redan funderat så själv. Å ena sidan och andra sidan, han kan tänka si och han kan tänka så, kanske han menade bu eller så menade han bä. Du har redan en hel del insikter i hur både killar, kärlek och den knepiga dans som kallas attraktion funkar. Du kan redan en del av koreografin och stegen, så att säga.
Men ibland hjälper det inte hur mycket vi än försöker tolka enligt alla konstens regler, för den enda som vet vad han menar är ju naturligtvis han. Det här faktumet kommer vi aldrig någonsin i hela mänsklighetens kärlekshistoria att komma undan, för ingen har på allvar ännu utvecklat sådana tankeläsningsförmågor att den människan med säkerhet skulle veta vad som försiggår innanför pannbenet på en annan människa. Och som vanligt är risken att vi tolkar in aaalldeles för mycket eller allllldeles fel saker när vi försöker förstå oss på folk, eller att olika människor skulle tolka situationen på lite olika sätt. Igen: vad som är rätt vet nog bara han.
Likaså skulle nog varje enskild människa komma med sitt eget råd om vad du borde göra. Mitt råd åt dig idag är kanske som följer: ta ett ögonblick i sänder och reagera utgående från vad du ser där och då. Tänk inte exempelvis att nu ska du inte flirta, för då kanske det blir allvar av det, och det "går ju inte" för du kommer ju ändå att flytta bort. Utan gör som du instinktivt vill just nu. Du måste inte bestämma något - du måste inte ens veta vad det är du känner för honom. Njut av sekunden: kollar han på dig, så njut av fjärilarna i magen. Känner du för att ögonflirta, så gör du det, och njuter av själva flirtandet. Känner du för att se bort, så gör du det - du är i din fulla rätt till att göra precis vad du vill. På riktigt. Dina tjejkompisar ska inte heller få säga "nämen varför gjorde du så?" Du har din fulla frihet att göra vad du vill.
Fast det är lite svårt ibland, helt ofrivilligt ;) För visst är det ljuvligt att dagdrömma om vad allt som SKULLE kunna hända med en viss människa. Men risken är ju alltid där att man även tar med just riskerna, vilket ofta gör att man liksom känner sig tvingat till olika val och beslut. Då kanske man tycker att man borde bestämma sig för om man är intresserad eller inte, om man borde satsa eller inte satsa.... Det är nog delvis det som orsakar den känslomässiga berg-och-dal-banan, alla "what if...". Du måste inte bestämma dig för om du ska bli kär i honom eller inte. Visst, det är lätt hänt att bli kär i någon man redan tidigare varit kär i. Men du blir på inget vis sämre av att inte ha bestämt dig för att vara/inte vara kär. Du FÅR kika på någon utan att vilja bli ihop på momangen. Och någon får kika på dig utan att du känner dig tvingad att blir kär i personen ifråga. Lite överdrivet, men du förstår förhoppningsvis vad jag menar. Du får chatta med honom utan att medvetet "mena" något med det.
Om du tillåter dig de här friheterna och tar sekunden som den kommer, så har saker och ting kanske lättare att utvecklas av sig själva. De blir varken framtvingade eller bortpuffade. Det är nog lite som du skriver om det där med att utstråla att man "söker" någon. Om man tycker att man borde bestämma sig för om man ska vara intresserad eller inte, så signalerar man nog det åt personen ifråga. Valet alltså. Känner han att du "satsar" på honom nu, så kommer han att reagera därefter. Känner han att du medvetet bestämt att inte bry dig om honom, så kommer han att reagera på det. HUR han kommer att reagera kan vi inte veta. Igen, denna bit kommer alltid att vara ett mysterium :D
Så gör precis så som det känns för sekunden, så får vi se vart det leder (fast nu är jag ju så nyfiken att det skulle vara kul att höra senare hur det har gått ;) )
Hälsar ungdomsinformatören Liselott
1 Kommentarer
:) 25/03/2016 11:34pm (9 år sen)
Har också drömt ett par sådana drömmar, ibland känns det som att drömmarna bestämmer våra känslor och värderingar mer än vårt förnuft… Om du inte vill bli kär i honom, kan jag ge dig ett tips, hoppas bara jag kan uttrycka mig rätt… Det kanske låter konstigt, men för mig har det funkat. Ifall du brukar tänka på allt som kan tyda på att han gillar dig och att ni kan bli ett lyckligt par, sluta med sånt. Istället får du tänka på allt som tyder på motsatsen, så kan du åtminstone delvis väcka ditt förnuft och bota ditt hjärta från förvirringen. En liknande taktik är att föreställa dig allt som något bra kärlekspar (gärna fiktiv) fått uppleva. Då får du jämföra detta med allting som NI har gått igenom, så borde din hjärna tänka att egentligen är det inte så mycket speciellt på just den här killen och att det blir inte så illa om det inte blir något mellan er. Vet inte om det gick att förstå mig, men hoppas det var till någon hjälp! :D Håller tummarna med allting!
Inga har kommenterat på denna sida ännu
Skriv kommentar