Får inget från onani

Hej,

Bra och intressanta frågor du ställer. Men verkligen inte lätt att svara på bara på basen av den information jag har om dig.

Jag skall börja med att konstatera att onani kan fylla flera olika funktioner. I vissa fall har man redan som barn lärt sig beteendet "i misstag", så att man inte ens nödvändigtvis minns när man har börjat onanera, och i andra fall är det någonting man kanske har hört om från ett annat håll och då fattat ett medvetet beslut om att testa. Det finns förstås inget rätt eller fel oavsett hur man upptäcker det, men man kan kanske anta att om onanin inleds i en tidigare ålder så är det någonting man hittar till "av sig själv" och just därför att man tycker att det är skönt att röra vid sig själv, medan om det är någonting man börjar med som ett aktivt beslut så styrs det kanske mera av att man har förväntningar om hur det borde kännas. I praktiken har det knappast så stor betydelse hur eller när man börjar men jag tycker att det är intressant att det för vissa är någonting som alltid har funnits medan det för andra är någonting man lär sig.

Det jag menar med att det kan fylla olika funktioner är att onani kan vara ett sätt att ha en skön stund med sig själv, någonting man gör för att slappna av, eller ett sätt att tillfredsställa ett behov - till exempel som ett substitut till att ha sex med en partner. Upphetsningen kan vara någonting som antingen redan har byggts upp i kroppen och som får utlopp genom att man onanerar eller så kan det vara någonting som man själv aktivt väljer att bygga upp då man börjar på. Med andra ord kan man ha helt olika motiv till att onanera från en gång till en annan eller från en person till en annan.

Du skriver att du aldrig har haft en pojkvän eller haft sex och att du inte har haft något intresse för det heller. Du skriver också att detta inte stör dig. Det låter alldeles okej. Alla borde ha rätt att välja själva huruvida man vill ha romantiska och/eller sexuella relationer och i vilken utsträckning.  Några saker som du själv kan fundera på är om och i vilken utsträckning du upplever att du blir upphetsad? Känner du att du attraheras av andra personer och/eller blir förälskad? Det jag funderar på är helt enkelt vilken betydelse sex har för dig och hur stor plats sexualitet har i dig som person. Det är rimligt att tänka att alla människor är olika på detta plan, och att vissa helt enkelt är mer sexuella än andra (det har ingenting att göra med huruvida man har sex eller inte utan jag avser här sexualitet som drivkraft och karaktärsegenskap). Just det du skriver om att det inte alls stör dig att du aldrig har haft sex eller en partner få mig att tänka att du kanske befinner dig mer på den asexuella delen av skalan, d.v.s. att du helt enkelt inte är så intresserad eller känner så stor drift. De personer som själva uppger sig vara asexuella brukar inte uppfatta det som ett problem, vilket det ju inte heller är så länge alla har rätten att bestämma över sina egna kroppar och sin egen lust.

Jag tror att just lusten är den "ingrediens" som mer eller mindre avgör hur upphetsning eller onani/sex känns. Det är möjligt att känna de rent fysiska förändringarna som sker då kroppen blir upphetsad även utan att man känner lust, men då blir det kanske lite som du beskriver "en relativt neutral känsla av svag tillfredsställe". (jag gör en banal liknelse; anta att du skall bli bjuden på en fantastiskt god middag, du känner vad maten smakar oavsett om du är hungrig eller inte - men den är en avsevärt större njutning om du är hungrig då du börjar äta.) Det du kan försöka ta reda på är om det finns saker som gör dig upphetsad, så att du kunde försöka bygga upp din upphetsning på en psykiskt plan innan du börjar onanera. (Att göra dig själv hungrig med andra ord.) Finns det saker som gör dig upphetsad? Är det någonting du kan väcka genom att t.ex. titta på någonting, läsa eller fantisera?

Jag har tyvärr inga direkta svar på om det kan bero på dina p-piller (men min gissning är nja, antagligen inte. åtminstone inte enbart) eller huruvida njutningen är någonting du kan träna upp, eftersom det är så många saker som jag inte har möjlighet att fråga dig. Jag tror att så länge du är uppmärksam på vad du själv känner och var dina egna gränser går så kan du inte göra fel. Du skriver att  det som driver dig att testa pånytt "är lowkey morbid fascination" och jag tror att nyfikenhet är jättebra - oavsett om det leder till att du börjar väcka din egen lust eller konstaterar att hungern inte finns. 

Tveka inte att skriva in på nytt om det är någonting du funderar på eller om jag helt missförstod dig.

Kram,

Tessi