Min mamma förbjöd mig också att gå runt och tala om för alla att jag är asexuell. Förstår henne visserligen men jag skulle ändå gärna vilja att folk skulle veta om att jag och min läggning existerar. (Vi behandlade ämnet asexualitet på hälsolära-timmen i ca 15 sekunder och gick sedan fort vidare, tyckte inte att informationen var tillräcklig) Oroar mig ändå lite över hur folk kommer att reagera om jag berättar detta, med tanke på hur mycket som handlar om sex i det nutida samhället (i a f från min synvinkel). Vad borde jag göra? Borde jag hålla tyst om det (fast jag vill att folk ska veta) eller borde jag berätta (med risk att bli utsatt för mobbning elr liknande)??
Undrar också varför ni inte har någon förklaring om asexualitet här på hemsidan, eller har jag bara missat den?? Tycker att det borde finnas en, för även om asexuella är en mycket liten minoritet borde folk ändå få veta att de finns.
Ursäkta för den långa och detaljerade frågan, men jag hade mycket att säga. Hoppas ni kan ge mig ett bra svar. Tack på förhand! Ace
Ungdomsledaren Lina svarar
Ungdomsinformatören Liselott svarar
Hej!
Ursäkta så väldigt mycket för att du varit tvungen att vänta på svar, men det har kommit in såväldigt många frågor - 212 på 2½ vecka, vilket är långt över rekord för oss. Samtidigt är vi ute på turnén till högstadierna och ska ha en monter på KnowHow-mässan, så här är totalt rusning nu. Men vi har funderat på din fråga och ska svara så gott vi kan. För när det gäller sexualitet och vad någon har/får ha för dragning, så finns det inga korrekta svar att ge - det är bara du som kan bestämma vad som känns rätt för dig. Det är din rättighet, någon av de allra viktigaste, djupaste och ja, mest fundamentala rättigheterna vi har som människor. Ingen annan har rätt att tycka något om ens egen sexualitet, ingen har rätt att bestämma för en eller begränsa en eller få en att må dåligt eller ha dåligt samvete för hurudan man själv tycker att man är.
Så tycker du att du är asexuell, så var det! Det är din rättighet!
Det är också din rättighet att bestämma om du ska berätta för andra om din sexuella läggning eller inte. Det är fullkomligt upp till dig! Visst, det kan löna sig att fundera över vilka konsekvenser det kan få för en själv beroende på vem man berättar för. Det finns trångsynta, skvallriga, fördomsfulla människor både här och var - på samma sätt som att det finns accepterande, förstående människor med öppna sinnen både här och var. Exempelvis kanske det inte lönar sig att berätta att du är asexuell när du söker sommarjobb direkt ;) Men vi tror att du klarar dig rätt bra om du lyssnar till din egen intuition om hur olika människor kommer att ta nyheten - och om du tänker först och främst på dig själv. Sexualiteten är något av det mest intima och personliga vi människor har, så att utsätta sig själv för till och med främlingars åsikter är kanske inte värt det alla gånger, oavsett hur gärna man än vill stå för sin sak och jobba för jämställdheten osv.
Sedan är det ju också så med den personliga sexualiteten att den kan förändras under livet. Någon klok har jämfört sexualiteten med en gråskala där homosexuell finns i ena änden och heterosexuell i andra änden. Kanske kunde man lägga till asexuell som utanför skalan, vi vet inte riktigt? Men oavsett, så rör sig de allra flesta människor över den skalan under livet. Visst, en stor del bestämmer sig i ett tidigt skede för att ställa sig i ena änden av skalan - även om det faktiskt hör till den sexuella utvecklingen att åtminstone för en sekund fundera om man borde stå någon annanstans på skalan - men man måste inte stå kvar för resten av livet där man en gång ställt sig. Man har rätt att ändra sig om man vill. Så känner du en vacker dag att du börjar få sexuella känslor, så acceptera dem också som en del av dig själv. Ingen annan får ju heller "låsa dig" vid en viss benämning, sätta en stämpel på dig.
Ett tips för att orka bättre, förstå sig själv bättre och hitta bättre motiveringar/försvarsrepliker är att hitta andra med samma - eller åtminstone en mer "ovanlig" - sexuella läggning. Så kolla bland annat med Regnbågsankan rf och Vaasan SETA om de har medlemmar som känner som du (behöver nödvändigtvis inte vara asexuella, andra sexuella minoritete upplever säkert liknande situationer, bekymmer, tankar om livet osv). Lite stöd och gemenskap skadar knappast ;)
Stoooor kraaaam, hälsar ungdomsinformatörerna Liselott och Lina (Sannas vikarie)
1 Kommentarer
Pinsam tjej 11/11/2013 10:57pm (11 år sen)
Hej! Jag har en vän som är asexuell och jag vet inte så mycket om det egentligen än det basiska. Jag skrattade åt det först för jag trodde det inte fanns, skäms. Okej, men det var inte det jag skulle säga. Det är alltid viktigt att ha sin sexuallitet på koll och det har ju du och det är första steget, jag tycker du borde trots alla odds berätta åt folk om de undrar vad du har för läggning, för det tjänar sig aldrig att ljuga. Din mamma verkar vara en väldigt förstående människa, men jag håller inte med om att du ska vara tyst. Om du är säker på att du är asexuell, ropa ut det så att alla hör, inte har du nåt att skämmas över! Du har ju dina vänner som stöttar dig! :)
Inga har kommenterat på denna sida ännu
Skriv kommentar