Mår jättedåligt pga problem med min fd. bästa vän.. Träffade henne 2010, hon var ett år äldre än mig å stöttade mig genom mobbningen. Vi bor 2mil ifrån varann så vi gick då i olika skolor. Vi såg såklart framemot att börja samma skola till högstadiet. Till en början var allt som vanligt och vi var som systrar för varann. Men så började hon ignorera mig å undvika mig. Hon svek mig trots att hon lovat komma med mig till stan, stranden etc. Men stack iställe iväg me en annan vän å lämnade mig ensam. Efter ett år typ redde vi ut situationen och var vänner igen men efter nån månand fortsatte de. Hon var en av orsakerna till att jag började må dåligt igen å utvecklade ätstörningar..Vi tappade kontakten och gled ifrån varann, still as friends. Nu gick hon ut nian och jag börjar nian.. Skulle vilja ha tillbaka henne å åtgärda allt innan jag flyttar nästa år men kan jag förlåta å glömma allt ont hon gjorde eller borde vi gå skillda vägar helt?? Hur ska jag reda ut vår situation?? Kraam bara jag/orolig tjej
Ungdomsinformatörerna Liselott och Sanna svarar
Hej!
Att din mens inte är regelbunden behöver i sig inte vara något onormalt eller oroväckande (det händer att en del tjejers mens påverkas av exempelvis stark stress, press och oro) - om det inte vore för din ätstörning. Ätstörningar påverkar ofta mensen så att den blir mer sparsam, kommer med längre mellanrum, hoppar över eller försvinner helt. Det beror på att kroppen prioriterar att överleva istället för att föröka sig. När den märker att man tex får in mindre näring än man gör av med, så anser den att det inte är läge för att vänta, föda och amma barn - barnet skulle troligen inte klara sig om inte mamman kan få in tillräckligt med näring. Så då liksom trycker den på pausknappen för ägglossningen, vilket ofta betyder att även mensen skjuts upp eller försvinner. Vi skulle nog gärna se att du pratade med en läkare eller personal tex vid en ätstörningsklinik om det här, det är ett allvarligt tecken på att din kropp inte kan funka som den ska.
När det gäller din vän, så kan vi ju inte bestämma för dig hur du borde göra med henne. Stora val i livet kan ingen annan göra åt en. Inte heller har vi någon magisk kristallkula att skåda i för att se om just ni två borde försöka återuppta kontakten och huruvida det vore hälsosamt för dig. Vad tror du riktigt ärligt innerst inne själv? Kan du förlåta och glömma? För utan det så kommer er historia att förstöra er framtid: om du/ni ständigt drar upp det som hände, inte vågar lita på varandra, förväntar er samma behandling igen... hur ska ni då kunna bli riktiga vänner igen och bygga upp ett förtroende för varandra igen (utan det kan man ju egentligen inte få något givande utbyte av varandra)? Alla människor kan förändras, alla är värda en andra chans, så bara för att hon tidigare betedde sig illa behöver det inte betyda att hon skulle göra det igen - men samtidigt kan det betyda just det. Att hon väljer att inte förändras till det bättre, att hon fortsättningsvis tycker hon har rätt att behandla dig som hon vill, att hon fortsättningsvis inte respekterar dig. Det skulle du såklart bara må ännu sämre av.
Sedan angående förväntningar: vad är det du vill ha ut av henne om ni skulle återuppta kontakten? Är det stödet, hjälpen, det lyssnande örat du behöver, eller är det en vän så där i allmänhet? Vill du att någon ska komma och rädda dig och ta på sig en del av ansvaret för ditt liv, så kan ingen göra dig nöjd. Det är bara du själv som kan rädda dig själv, bara du själv som bestämmer hur du ska må. Ingen annan kan komma och göra dig lycklig, det kan bara du själv göra eftersom lycka bara kan komma inifrån. Du har bättre chans att få stöd på den vägen av professionella, tex en kurator eller någon inom ätstörningsvården. De har alla verktyg, metoder, förklaringar och de rätta sakerna att säga, vilket inte en vanlig tonårstjej har. Din kompis är inte psykologiskt eller medicinskt utbildad - det kanske helt enkelt blev för tungt och svårt för henne att "sköta om dig"? Kanske det var hennes sätt att visa det, att dra sig undan dig, även om det inte var ett bra eller snällt sätt?
Men vill du ha en vän att spendera tid med, ha kul ihop med, fara och simma med, ja då är det en annan sak. Då kan det funka mellan er igen - men frågan är ifall er historia ändå skulle färga hela er vänskap? Kan ni börja om på nytt, från rent bord? Dessutom så fungerar ofta livet så att vänner kommer och går, man tex växer ifrån en vän och hittar en annan ny. Ofta får man nya vänner när ens livssituation förändras, tex för att man utvecklats mycket som människa eller börjar studera på annan ort. Nya vänner som passar bättre för den människa man blivit, inte den människa man var förr. Varje människa man möter och skapar en relation med har en mening, en uppgift, är "givande" för en just då och det är värdefullt i sig, även om relationen av en eller annan anledning tar slut. Vänskap är aldrig bortkastad, tycker vi, även om den inte slutade bra. Man kan lära sig något ur alla relationer och gå vidare rikare och kunnigare. Och det tar aldrig slut på vänskap där ute i världen - det gäller bara att söka sig ut och hitta den.
Hoppas allt reder ut sig till det bästa <3
Hälsar ungdomsinformatörerna Liselott och Sanna
Kommentarer
Inga har kommenterat på denna sida ännu
Skriv kommentar