hej

Hejsan!

Tack för att du skrev in. Jag ber om ursäkt att du fått vänta så länge på svar, det ska inte ta så här länge. Vi har haft fullt upp här med skolbesök men nu är det lite lugnare igen.

Det är bra att skriva av sig när det känns jobbigt. Ledsen att höra att du har jobbiga känslor och tankar kring din hälsa. Det blir säkert tungt att gå och oroa sig sådär mycket, och när man oroar sig mycket så kan det i sin tur göra så att man får olika kroppsliga symptom, så att det blir en ond cirkel där du bara oroar dig ännu mera över de symptom som kommer av själva oroandet. Vanliga symptom av stress och oro är just såna som du beskriver - huvudvärk, illamående, och magknip.

Det är jättebra att du själv lagt märke till att du inte direkt lider av symptomen i sig (lätt huvudvärk etc), utan att du lider av övertänkandet och den oro och rädsla som symptomen ger dig. Det att du är så självmedveten om den saken tror jag är bra för att du ska kunna bli kvitt detta övertänkande.

Det är många som känner liknande problem som du, du är inte ensam om det. Jag tror personligen att det för en del kan ha lämnat på en sån här oro över symptom och sin hälsa efter coronapandemin när alla tvingades vara så supermedvetna om olika symptom.

När man känner hälsoångest kan det för en del funka att försöka tänka statististiskt. Vad är oddsen för att du skulle ha någon svår eller exotisk sjukdom i din unga ålder? Väldigt små.
Vad händer med dig fysiskt om du struntar i att kolla upp och googla symptomen? Antagligen försvinner bara huvudvärken/magontet/annat symptom efter en stund, och du lever vidare. Det kan vara bra att öva ens hjärna på att kunna släppa kontrollen över saken, att stå emot att googla och sen märka att inget farligt händer med dig. Du kanske kunde skapa någon sorts check-lista som du ska gå genom när du börjar känna behovet av att googla ett symptom? Exempelvis att du först ska meditera en stund, eller gå ut och gå, att skaka kroppen till musik, prata med någon du litar på, eller något annat som kanske skulle ta ner på oron så att du kan stå emot att googla symptomen. Regelbunden meditation eller ledda ”bodyscans” (exempelvis från youtube) kan hjälpa mot hälsoångest eftersom det tvingar en att lugna ner sitt nervsystem och att bara sitta och existera i sin egen kropp. Detta kan man med fördel göra varje dag, oavsett om man känner ångest eller inte.
Oftast finns det någon annan mera ”lugn” förklaring till varför man får vissa kroppsliga symptom - kanske det skulle hjälpa att försöka tänka statistiskt som så att ”vad är mera troligt, att jag har huvudvärk för att jag har sovit lite konstigt och är stressad eller för att jag har något allvarligt fel”, för att lägga saken i perspektiv.

Enligt det du skriver i hemliga rutan så håller jag med om att detta som du nu upplever antagligen är stressutlöst och kopplat till ångest. Men precis som du skriver så är dina upplevda känslor ändå precis lika jobbiga oavsett om de kommer från ångest eller inte – rädslan finns ändå där. Det är bra att du pratar med någon om det, och jag tycker att du ska fortsätta prata. Såna här saker kan ta lite tid. Jag tycker också du kan säga till människorna du hittills har pratat med att du inte tycker att det hjälper speciellt mycket. Eventuellt kan du behöva prata med någon som är mera insatt i just hälsoångest – kanske det finns någon på ditt lokala HVC? Jag vet inte om du har pratat med exempelvis kuratorn om händelsen som du beskrev i hemliga rutan, men om du inte har det så tycker jag att ni ska prata om den saken eftersom det uppenbarligen var en jobbig upplevelse för dig som du kanske behöver bearbeta lite mera.

Tror du att du skulle få det lättare att gå vidare från detta övertänkande ifall du gjorde ett blodprov? Ifall du på förhand bestämde att om blodprovet inte visar något dåligt så då ska du starta ett nytt kapitel och gå vidare genom att verkligen försöka undvika att googla symptom och istället lita på att du redan gjort ett blodprov och det visade inget. Eller tror du att det skulle leda till en dålig spiral där du bara vill ta flera blodprov? Prova att diskutera detta med din kurator och/eller din hälsovårdare.

Jag önskar att du skulle slippa dessa tankar och känslor snart <3 Kom ihåg att detta inte kommer vara för evigt, även om det känns svårt nu! Det är bra att du sökt dig till hjälp, och att du är så medveten om hur du funkar och varför det kan ha blivit så här. Du är på god väg ur detta redan. Försök att sysselsätt dig mera med sånt som du tycker om för att skingra tankarna, och ta hand om dig.

Kram, Kix