Hur kan jag hjälpa henne?

Hej!

Tack för att du skrev in och berättade om oron du har för din kompis. Det kan vara jättesvårt och tungt att se när någon nära en mår dåligt, och man inte vet hur man kan hjälpa, eller ens om man kan hjälpa. Det är en maktlös känsla. Precis som du säger så är också ätstörningar farliga och man kan bli jättesjuk i dem.

Du skriver att hon i nåt skede har pratat om att hon tror hon haft det förut. Att hon kunnat säga så till dig är ett bra tecken, för det tyder på att hon litar på dig och känner att hon kan prata om den här typen av saker med dig även om det är ett ämne som kan vara väldigt svårt att prata om.

Ofta om man har problem med mat så skäms man lite över situationen och försöker dölja det från andra, vilket kan börja kännas väldigt ensamt. Det som du kan göra för din vän är att visa att du är öppen för att prata med henne om saken, lyssna på hennes känslor, uttrycka din oro, och uppmuntra henne att söka hjälp för det. Det är egentligen allt vi kan göra som vänner, en ätstörning är något som en professionell borde ta tag i. Du behöver alltså inte känna att du behöver komma med några lösningar för hennes problem, redan det att någon bryr sig och lyssnar kan betyda mycket!

Du kan fråga hur hon mår också överlag, ofta börjar ätstörningar från att en person kanske överlag inte mår så bra eller ställer allt för stora krav på sig själv, så ätstörningen blir som ett sätt att försöka ta kontroll över något i sitt liv. Ni behöver alltså inte nödvändigtvis diskutera mat och kroppen för att du ska kunna finnas där som ett stöd, utan att diskutera mående överlag hjälper.

Ifall du ändå vill ta upp det att du märkt att hon inte äter så mycket, så kan du säga att du lagt märke till det och att du är orolig för att du vet att det inte är bra för kroppen och du är rädd att hon ska bli sjuk. Försök att säga det från perspektivet att du bryr dig, och undvik att låta anklagande. Det är ganska vanligt att personer som lider av en ätstörning går i försvar när man börjar prata om ämnet, men försök visa att du inte är dömande utan mera vill försöka förstå hennes känslor.

Ju tidigare man kan få hjälp för en ätstörning, desto bättre, så att det här beteendet och tankesättet inte hinner ”fastna” så hårt. Ett sätt som du också kan stödja din kompis på så är att erbjuda dig att komma med henne exempelvis till kuratorn, skolhälsovårdaren, eller till hvc. Det finns HÄR hjälp för ätstörningar, men man behöver först en remiss från en läkare eller studerandehälsovården. Om man vill göra saker online så kan man också ta kontakt med Livslust-projektet. Då fyller man i ett kontaktformulär HÄR, och så tar de kontakt. De är jättetrevliga där :)

Det som jag kanske mest vill påminna om är att du också ska ta hand om dig själv. Det är lätt att glömma bort den delen när någon nära en mår dåligt, men faktum är att man inte orkar finnas som stöd eller kan hjälpa ifall man själv börjar må dåligt. Så se till att också du ska må bra! Det finns ibland en risk för att ätstörningar kan ”smitta” inom nära vänskaper i din ålder när man lever nära det, så se därför också till att ta hand om din egen hälsa så att delar av det där ”tänket” inte fastnar hos dig också. Ifall du märker att du oroar dig mycket för din kompis, så vore det kanske bra om du också själv fick prata med någon utomstående om det? Exempelvis en förälder, ett äldre syskon, en ungdomsledare, skolkuratorn, eller annan liknande person. Det går förstås också alltid att skriva in hit igen :)

Du är fin som bryr dig!

Kram, Kix