livslust på 0

Hejsan!

Tack för att du skrev in.

Ledsen att höra att du inte mår så bra just nu, och att du hade en konflikt med din mamma.

Jag kan förstå att din mammas reaktion inte fick dig att känna dig bra, och att du kanske hade önskat få en lite annan sorts reaktion, som skulle ha känts mera stödjande och inlyssnande till din situation.
Det första jag vill säga är att ibland kan vuxna, speciellt föräldrar, reagera med ilska när de egentligen bryr sig väldigt mycket och är oroliga – för att de helt enkelt inte alltid VET hur de annars ska bete sig eller göra. Och när det är mycket starka känslor på gång i kroppen så kan det för vissa ta sig i uttryck genom att de blir arga, och så blir det fel...
Det kan vara att det är så för din mamma, att hon ser dina ärr, och känslan hon kanske egentligen kände var rädsla. Rädsla för att hon inte förstår, rädsla för att du ska skadas allvarligt, och maktlöshet för att hon inte vet vad hon borde göra och vad hon borde säga. Ifall det är så, så är det vanligt att människor ”känslo-skyddssystem” slår på, och känslan som syns utåt är ilska.

Det som du nu i efterhand kan göra ifall du är villig att ge din mamma en till chans nu när hon har haft tid att smälta det hela är att berätta hur hennes reaktion fick dig att känna. Då får hon en chans att tänka på hur hon i framtiden kan reagera på ett bättre sätt mot dig. Du kan säga (med dina egna ord förstås) något i stil med:
”Mamma, jag vill berätta en sak för dig, fast det känns jobbigt. När du såg mina ärr på armen så blev jag jätteledsen över hur arg du blev. Jag förstår att du inte vill att jag ska skada mig, men när du reagerar så där så känns det för mig som att du inte bryr dig om mig, och den känslan mår jag inte bra av. Ifall du bara kan, så skulle jag istället önska att du [sätt in här vad du skulle ville vilja göra för att du skulle må bättre].”

Det kan vara att det inte funkar – men då har du i alla fall försökt den här vinkeln också, och det kan ju faktiskt vara att hon själv just nu inte riktigt förstår hur det här påverkar dig.

Sen vill jag också säga något till dig om kommentaren att ”dra opp snoro å ga vidare” också, för jag håller med dig om att det är en väldigt dum kommentar. Om det var så enkelt så skulle man ju göra det! Inte VILL ju någon må dåligt.
Den här kommentaren hör till kategorin av ”saker folk säger när de inte vet vad de ska säga, för att de inte vet tillräckligt mycket om ämnet och blir osäkra”.

Att ha ett självskadebeteende handlar i de flesta fall om att man försöker hantera svåra känslor som man inte riktigt vet hur man ska hantera på andra sätt, för att de kanske känns som för stora att bära. Det som hjälper mot det är att försöka hitta andra sätt att hantera känslorna (för det finns såna sätt), lite vartefter, medan man försöker stå emot att skada sig själv mer, för att inte ”mata” det beteendemönstret i ens huvud.

HÄR har vi på Decibel en liten exempellista på sånt man kan försöka göra när man vill sluta skada sig själv, och hitta bättre sätt. Du kan gärna läsa den :)

Skriv gärna in igen om du vill eller behöver.

Kram, Kix