Rökning och depression

Hejsan!

Tack för att du skrev in och öppnade dig om det här besväret, det är bra och modigt att berätta. <3

Ledsen att höra att du har det jobbigt med ångest. Jag blir ändå glad av att höra att din mamma försöker hjälpa dig med din ångest, och att du har varit i kontakt med läkare och psykolog, så att du har ett bra team av människor som kan hjälpa.

Jag vet inte hur länge du har fått medicinering, men det kan tyvärr ta en liten stund med läkemedel innan man hittar rätt dos och rätt sort så att de hjälper. Det tar också en stund för läkemedel för psykiska besvär innan de så att säga ”kickar in rätt”, så man kan behöva äta dem ett tag innan de får rätt effekt. Det är jättebra om du berättar åt din läkare hur du känner av den medicin du får, och vilka effekter den har (och inte har). De vill att man berättar sånt.

Så bra att du pratar med en psykolog! Psykologer är utbildade för att kunna hjälpa med psykiska besvär som ångest och självskadande, och kan med tiden ge dig verktyg för att bättre hantera känslor.
Jag önskar att du skulle berätta för psykologen att du börjat röka. Det är information som jag tror din psykolog vill veta för att bättre kunna hjälpa dig. Du kan säga till psykologen att du inte är bekväm med att dina föräldrar ska veta, så får ni tillsammans diskutera vad som är bäst för er att göra med den informationen.

Det att någon skadar sig själv beror oftast på att man har så väldigt stora känslor i sin kropp, så att man inte riktigt vet vad man ska göra med dem. Det kan nästan kännas som att man blir rädd för egna känslor och vad som ska hända om man inte får bort dem. Men det är viktigt att komma ihåg att känslor i sig själva inte är farliga eller kan skada en. Däremot hur man hanterar sina känslor kan bli farligt, exempelvis med ett självskadebeteende. Därför skulle det vara bra om du kunde fokusera på att hitta sätt som lugnade din ångest utan att du behövde röka eller på annat vis skada dig.

Det som är bra i situationen är ju att du inte har skadat dig på något annat sätt på hela 3 månader, det är ju jättebra för då vet du att du klarar av att inte göra det! Men rökning är ju inte heller något bra alternativ eftersom det på lång sikt skadar ens inre organ på olika sätt, och kan bli väldigt beroendeframkallande (vilket självskadande också är).

Här ska jag lista några olika saker som du kan försöka göra istället när det känns som att ångesten tar över:

-          Ta några riktigt långsamma andetag. Räkna till fyra medan du andas in djupt – håll andan medan du räknar till fyra – andas ut medan du räknar till fyra – håll andan igen medan du räknar till fyra – och börja om.

-          Prata om saken med någon

-          Skaka kroppen och hoppa runt så att kroppen aktiveras och får ut energi

-          Lyssna på musik på hög volym

-          Måla/rita/gnugga en krita mot ett papper (utan press på att det du gör skulle behöva bli "bra", det är inte det som är pointen)

-          Sminka dig eller fixa om gamla kläder (om du tycker om att göra sånt, det kan också vara ett kreativt sätt att få ut känslor)

-          Far ut och springa/gå en bit

-          Slå mot en kudde eller något annat liknande mjukt

-          Bit i en citron eller någon sur/stark godis

-          Håll i en isbit eller ta en kall dusch

-          Skriv, antingen skriv ner det du känner, eller skriv en dikt eller en liten historia, eller bara skriv ner det som du ser i din omgivning.

Jag hoppas du börjar må bättre snart, håll ut! Allt kommer bli annorlunda med tiden, bara man tar det dag för dag, har lite tålamod, och vågar prata om saker och ta emot hjälp. Du får jättegärna skriva in till Decibel igen ifall du har mera frågor eller funderingar :)

Kramar,
Kix