Först en svår ätstörning, sen en hel massa prestationskrav. Men det värsta är dethär med att jag inte tillåter mig njuta av något. Nu har jag under en väldigt lång tid inte sovit i sängen utan på golvet . För mina tankar är så baksvängda att jag inte får sova i sängen. Det känns väldigt frustrerande. Just ätstörningen är ju riktigt hård med vissa saker. Och de har funderat från vården att lägga in mig på avdelning men jag vägrar. Men nu har jag själv också börjat tänka lite i sådana banor. Fast nu blir det sommar och sommarstängt. Och pånågotvis säger sjukdomen att jag måste bli ännu sjukare för att förtjäna hjälpen. Jag vet inte vad jag ska göra. Där och då når jag sitter vid läkarna och hon förklarar för mig alternativ vilket jag har två. Stanna hemma med frekvent behandling eller bli inlagd på heldygnsvård. Då inser jag allvaret. Men när jag stegar ut börjar jag ifrågasätta att jag är sjuk. Jag ser inte att jag är det. Även om jag ofya undrar över om jag är det. Det ör jätte svårt att förklara också.

Hälsovårdare och sexualrådgivare Tessi svarar
Hej,
Jag vet att det är svårt att både förklara och förstå själv. Om det skulle vara enkelt så skulle det ju inte heller vara ett problem. En del av sjukdomen handlar ju om just det att de saker som kan vara uppenbara för andra inte är det för en själv, så om det finns ens en liten del av dig som just nu känner att det kanske skulle vara en idé att följa deras råd och bli inlagd så föreslår jag att du skulle testa på att ge ifrån dig ansvaret att bestämma för en liten stund och följa deras råd.
Jag vet att det kräver jättestort mod att följa någon annans omdöme i den saken, men jag tror att du också vet det på ett helt objektivt plan - att du inte är den första som drabbats av ätstörningar och att vårdpersonalen har sett det mesta förr. Så vad har du att förlora på att just nu ge ifrån dig ansvaret och försöka följa deras råd?
Även om det kan vara jättesvårt att se eller acceptera så vill alla ditt bästa. Så kanske du bara kunde testa på att slappna av och följa med? Kanske du kunde finna ett lugn i att inte behöva kämpa så hårt hela tiden utan låta någon annan fatta besluten?
Ta hand om dig <3
Tessi
Kommentarer
Inga har kommenterat på denna sida ännu
Skriv kommentar