Yrsel

Hejsan,

Din beskrivning av yrseln som om man skulle vara full i kombination med många års ångestproblematik skulle jag nog säga är väldigt vanligt. Du kanske har hört uttrycket "att vara ur balans", det beskriver jättebra tycker jag hur kroppen och psyket är sammanlänkade. Det finns många ofarliga yrselsjukdomar man kan drabbas av och det är vanligt att det i sin tur leder till depression och ångest. Men depression och ångest kan också leda till att kroppen reagerar just med yrsel! 

Man vet att balanssinnet som ju sitter i örat samarbetar tätt med känslocentrum i hjärnan-men man vet inte riktigt hur det går till. Just den gungande ostadighetskänslan du beskriver är väldigt typisk vid ångest och många människor har berättat för mig att det känns som mest när de sitter stilla. Efter en lång tid med ångest verkar hjärnan sluta lita på att man faktiskt kan hålla balansen. Att ha ångest innebär att man känner att man har mindre kontroll över sitt liv och det är just detta som kan trigga balanssystemet att börja bete sig så här.

Hur du förhåller dig till din ångest och din yrsel är av stor betydelse. Har du ofta ångest så är du ständigt på vakt för allt som händer i din kropp. Genast du börjar märka du känner dig vinglig så tolkar också din hjärna detta som ett stort hot vilket i sin tur aktiverar ditt stress-system och du gör dig redo att fly eller fäkta. Stresshormonerna orsakar i sin tur fysiska reaktioner som i sin tur förstärker yrselupplevelsen.

Därför borde du testa detta: Sätt dig på en kontorsstol som man kan snurra runt på. Börja snurra tills du känner dig vinglig. Stanna stolen och sitt kvar tills det slutat vingla. På detta sätt kan du träna dig själv att INTE väcka din ångest när du får dina yrselupplevelser.

Ha det bra!
Hälsar Camilla Pitkänen