Pengar

Hej Kudden!
Jag vill direkt säga: det är aldrig barnen i en familj som ska känna något som helst ansvar
eller stress, ångest eller andra negativa känslor över familjens pengar. Det är alltid de vuxna
som tar hand om familjen, inte barnen.

Samtidigt förstår jag att det är jobbigt att veta att ens föräldrar har mindre pengar än vad du
eller föräldrarna vill. Det är helt naturligt att man upplever den situationen som tung. Det är
många som sitter i samma grop just nu: priserna ökar, och våra inkomster (lön, stöd med
mera) stiger inte i samma takt (detta kallas för inflation). Det här betyder att vi inte kan köpa
lika mycket som förr, och behöver börja prioritera vad pengarna ska räcka till. Då kan vi
behöva välja bort saker som vi egentligen vill köpa, så att vi har råd med det vi måste ha (till
exempel mat).

Det är aldrig roligt att höra ett ”nej”. Men samtidigt så är din pappa väldigt öppen och ärlig
med dig, som våga berätta att det som du/ni egentligen vill ha inte är möjligt att få just nu.
Just nu, betyder inte att det inte skulle gå att köpa sakerna i framtiden. Vi måste bara ha lite
tålamod, och kanske spara ihop pengarna tillsammans. Kan du vara lika ärlig tillbaka, och
säga att det känns jobbigt för dig, och att du vill hjälpa om du bara kan? Om du inte vill tala
med din pappa, så kanske du kan tala med din mamma?

Bara för att det finns lite pengar just nu, så ska vi heller inte glömma att skratta och ha roligt
tillsammans. Det är jätteviktigt att vi inte låter ångesten ta över! Vad kan ni göra tillsammans,
som inte kostar pengar? En kvällspromenad där ni talar om allt som hänt under dagen, eller
filmkväll i soffan (man kan ju mysa utan chipspåsen också)? Naturen utomhus är också fin nu
på hösten, kanske ni kan plocka ihop en höstbukett eller plocka lingon till vintern
tillsammans?

Hitta på saker där ni umgås och har roligt tillsammans, men tala också om för dina föräldrar
hur du känner. För som sagt, så är det inte på dig att känna stress över familjen. Det vill
oftast inte föräldrarna heller att barnen ska göra, och det kan ju hända att dom inte tänkt på
hur deras ord låter i ditt huvud. Tala om för dem hur du känner, så kan de berätta om saken
bättre åt dig i framtiden!

Hälsningar

Mathilda, ekonomirådgivare på Marthaförbundet