icke-binär fråga

Hej!

Jag förstår förvirringen, det är fint att du skriver om det!

Jag tänker mig att dina föräldrar med största sannolikhet bara kommer att behöva tid att vänja sig vid att använda ett nytt pronomen när de pratar med dig eller om dig. Det att din mamma satte ”annat” som kön på ditt studiekort visar en vilja att förstå och stötta och det är en bra början. Det är också möjligt att dina föräldrar helt enkelt inte förstår hur viktigt det är för dig med pronomen, och då skulle jag råda dig att uttrycka det högt till dem. Det låter som om ni har en rätt öppen diskussion om det här redan och det gör mig glad, men försök vara tydlig med vad du känner när de använder fel pronomen och varför det är viktigt för dig att de möter dig där du är. Men ge också dem tid att anpassa sig till förändringen. Med tiden tror jag att de på det sättet kommer att vänja sig, och ni kommer allihopa att vänja er vid att ha en öppen dialog kring det här ämnet. Det är viktigt att ni kan ha det.

Har du någon annan att prata om det här med? Jag tänker att det du går igenom nu är en stor sak som inte bara berör din relation till föräldrarna. Identitet och hur man identifierar sig som människa överlag är frågor som följer oss genom hela livet, men i ung ålder är det extra viktigt att utforska vad man trivs med, hur man vill uppfattas och hur man ser på sig själv. I samband med det är det också bra att bolla de här sakerna med någon annan, kanske en utomstående vuxen som klarar av att vägleda dig om det blir jobbigt. Ifall du skulle känna att det behövs, nu eller i framtiden, tveka inte att be om hjälp med de här frågorna.

Fortsätt vara modig!

Kram från Angelica