Jobbigt

Hej!

Jag skulle så gärna vilja få din pappa att förstå att du älskar konst och uppmuntra dig till att satsa på det. Ibland så får man inte det stödet av den personen som man mest skulle vilja ha stöd ifrån, och det kan vara väldigt sårande. Har du på nått sätt försökt prata med din pappa om det här? T.ex. att ni suttit ner och bara pratat ni två. Ifall du har gjort det eller gör det så har du iaf försökt få honom på andra tankar. Kan det möjligtvis vara så att han kanske inte vet/tror att han sårar dig när han säger så? Berätta hur det känns för dig och hur du upplever det hela. Jag hoppas verkligen han tar sig till det!

Det är inte alls ovanligt i din ålder att det finns mycket olika tankar om vad man kunde göra. Faktum är det att många börjar med en utbildning och kanske inser att ”nej detta var inget för mig” och byter sedan. Det är helt okej, för då har man ju märkt att det var inget för mig. Samma är det med jobb, de flesta i dagens läge jobbar ju inte på samma ställe livet ut, utan det rekommenderas att man byter jobb var femte år. Så du har väldigt många möjligheter! Jag skulle råda dig att kolla upp olika skolor där du kan studera de ämnen (listan du skrivit i frågan), kolla runt var skolorna finns och hur utbildningen är formad. Läs på.

Ta några djupa andetag och var inte så hård mot dig själv! Det kommer att lösa sig, oroa dig inte. Du duger precis som du är och du har all tid i världen att ta reda på vad du vill göra. Ifall du känner att du har en bristande självkänsla, om du har negativa tankar om dig själv, så kan du läsa denna sida för att få tips på hur man kan stärka sin självkänsla.

Ta hand om dig!

Kram, Ida