Kontrollerande pappa

Hej,

Tack för din text.

Kom ihåg att ingen har rätt att vara elak mot dig. Inte heller våra föräldrar får vara elaka mot oss bara för att det är ens föräldrar. Ibland kan också föräldrar ha svårt att uttrycka hur de känner och mår, både i sig själva och mot de som de älskar, men det ger dem ingen rätt att säga elaka saker eller bete sig elakt mot sina barn, eller någon annan i familjen.

Har du kunnat prata med din mamma/någon annan släkting om hur din pappa beter sig mot dig? Om någon annan är medveten om vad som händer där hemma (Vad han säger/gör) så kan det både hjälpa dig att känna dig mindre ensam i din situation, och dina närstående kan hjälpa bättre hjälpa dig. Genom att vuxna i din familj/släkt vet mer om situationen kan de också söka hjälp från professionella, som både kan erbjuda stöd till din pappa och din familj som helhet. Det kan t.ex. handla om att ni som familj får stöd från socialen, vilket kan kanske kan låta lite skrämmande, men att socialen stödjer din familj kan t.ex. handla om diskussion med er alla gällande hur alla familjemedlemmar mår där hemma, och tillsammans med socialen hitta lösningar på hur ni alla kan må bättre där hemma.

Har du kunnat prata med din lillebror om hur han känner sig över er pappa och hur han beter sig mot er två? Det är alltid tråkigt då ena syskonet i familjen upplever att en förälder beter sig olika mot barnen, ni är ju båda lika värdefulla och förtjänar att både bli sedda och hörda där hemma. Om du kan prata med din lillebror kan ni kanske också hitta stöd i varandra där hemma.

Har du själv pratat med någon professionell om hur du mår? T.ex. skolkuratorn/-psykologen? Även fast de kanske inte direkt kan hjälpa dig med din pappa där hemma, så kan de hjälpa dig att hitta sätt att t.ex. stärka din självkänsla och psykiska hälsa. Ibland kan det också bara vara skönt att sitta ned med någon som man vet att lyssnar på en. Jag tipsar här också om Luckans Ärligt talat-chat, där du anonymt kan prata med professionella måndag – fredag, och där du får vara helt anonym.

Slutligen vill jag ännu påminna om att det inte är ditt ansvar som barn i en familj att ta på dig ansvaret att se till att saker och ting fungerar där hemma, som barn får man naturligtvis hjälpa till där hemma men huvudansvaret för en familj, och föräldrarna, i en familj ska aldrig ligga på barnet. Det är vuxenvärldens ansvar att stödja och hjälpa familjen, så att alla familjemedlemmar mår bra, och känner sig sedda i familjen.

Ta hand om dig!

Hälsningar

Lovisa