Pinsam släkting

Hej!

Beklagar att du tycker din farfar är jobbig, men så är det ibland med släktingar. Du vet uttrycket "Släkten är värst" och alla har vi släktingar som vi tycker illa om, har svårt med eller helst bara skulle undvika ifall det var möjligt. Det går också i vågor, ibland är de OK, ibland vill man bara att de ska typ dö bort så man slapp dem.

Och tyvärr, just i tonåren tenderar annars så gulliga och omtänksamma mor- och farföräldrar plötsligt att förvandlas till irriterande gubb- och gumj*ävlar. Och förlåt nu att jag säger, men det är inte de som har ändrats, utan det är du som har ändrats. Du ser livet på ett annat sätt nuförtiden, till skillnad från när du var barn, medan de är samma gamla omtänksamma, frågvisa, allvetande människor som de var tidigare. Kanske försöker de fortfarande "hänga med" dig, dvs verka som om de visste något om en tonårings liv, intressen och värld överlag. De vill fortfarande visa att de bryr sig om dig och vet hur du har det, medan ditt liv har börjat få inslag - som mensen - som du inte alls vill dela med dem eller ens vill att de ska veta om. Det är klart att din farfar vet vad mens är, han har ju ändå levt ihop med din farmor, men du vill bara inte att han ska prata med dig om det. Han vill dig troligen bara väl, men gör det på ett klantigt vis - vilket är ganska vanligt för den generationen, för HAN är ju ingen tonåring längre och tänker och beter sig inte som en sådan.

Tyvärr så kan jag bara råda dig att stå ut med honom. Det är upp till dig att bete dig moget och förståndigt och bara sakligt berätta för honom att du inte gillar att han frågar dig om just sådana frågor. Då kommer han att respektera din önskan och låta dig vara ifred på den fronten. För det är så onödigt att bli arg, även om jag vet att det är lätt hänt, för alla mor- och farföräldrar är guld värda i det långa loppet. Plötsligt en dag kommer du att tänka tillbaka på honom med saknad och ångra att du inte var lite trevligare med honom.

Lycka till önskar webbredaktören Liselott