Singel familj

Hej! 

och tack för din fråga! Först och främst vill jag säga att det är absolut inget fel på din familj. Du skriver att din bror har en sambo, vilket ju antyder att han är i ett allvarligt förhållande och du skriver också att din ena syster har haft ett förhållande då hon var i tonåldern. Det är heller inget fel på att vara singel, men jag förstår absolut att det kan kännas hopplöst om man gärna skulle vilja dela sin vardag med någon annan. Kanske någon av dina syskon föredrar att vara singel och ensam? Det är många också som trivs bäst i sitt eget sällskap och trivs bäst med att kunna leva livet och göra saker, utan att nödvändigtvis behöva beakta någon annan i det hela. Men det kan också vara raka motsatsen, att man till och med kan komma till den punkten att man SÖKER efter kärleken, då man så gärna vill ha det. 

Tyvärr hittar man ju inte kärleken bara sådär under en sten, utan den kanske kan komma då man minst anar det. En viktig sak är känna sig själv innan man lär känna någon annan. Ta tid att lära känna dig själv, lära vara ensam och faktist njuta av att vara ensam (åtminstone nu som då). Lär dig veta vad du önskar av dig själv, vad du uppskattar i dig själv och lär dig göra saker själv. Efter att du lär dig känna dig själv ordentligt, är det även lättare att veta vad du har att erbjuda i ett förhållande och vad du önskar av en möjlig partner i framtiden. 

Men jag vet att det är tufft att känna sig ensam och längta efter någon, men mitt råd är att lära dig trivas i ditt egna sällskap innan du kan trivas i någon annans sällskap. Och vad vet jag.. Det kanske du redan gör, men då gäller det bara att slappna av, du hittar ännu någon att dela ditt liv med. Det går bara tyvärr inte att påskynda, och oftast då man letar efter kärleken, brukar man inte hitta den. Kämpa på och ha tålamod, koncentrera på dig själv! <3

Med vänlig hälsning,

Mathilda, Luckan Unginfo