Utbränd?

Hej Coka colan, tack för att du hör av dig!

Vad tråkigt att höra att din syster brutit armen och att dina föräldrar verkar vara stressade, och jag beklagar att din mormor gått bort. Din mamma befinner sig säkert i en tuff period just nu, med mycket att göra och sörjer säkerligen sin mammas bortgång. Alla sörjer vi på olika sätt, vissa kör på i vardagen som vanligt medan andra behöver mer tid att ta det lugnt, reflektera och prata om det som har hänt. Det är fint och omtänksamt att du oroar dig över henne, men du måste komma ihåg att du är ett barn och hon är din förälder. Det är inte din uppgift att ta ansvar för hur hon mår och klarar av vardagen. Visst är det fint om du kan hjälpa till i hemmet, och exempelvis hjälpa din syster med det hon behöver, men du har ju också egna saker att fokusera på som just läxor till exempel. Men om du känner att du har tid och ork kan du ju erbjuda dig att göra någon syssla i hemmet, det skulle dina föräldrar säkert uppskatta. Om du vill göra något fint för din familj kan du ju kanske baka något eller bjuda familjen på någon maträtt hemma i påsk. Ni kanske även kunde ta det tillfället i akt att prata om fina minnen ni har med er mormor, även om man sörjer brukar de flesta tycka att det är skönt och trevligt att tillsammans med sina nära bearbeta sorgen.

Bara för att man har varit utbränd en gång behöver det inte betyda att man blir det igen, även om risken så klart finns. Eftersom du är orolig över din mamma kan du ju försöka prata med henne, din pappa eller båda dina föräldrar tillsammans om detta. Men som sagt, det är de som är de vuxna och du måste lita på att de kan ta ansvar över sitt egna mående. Denna oro ska inte behöva gå ut över din vardag. Om du ändå upplever att den gör det kunde det vara bra att du pratar med någon annan trygg vuxen, exempelvis en skolkurator. Skolkuratorn har tystnadsplikt, vilket betyder att hen inte kommer att berätta det du sagt åt någon.

Stora kramar till dig, hoppas det här var till någon hjälp! Sköt om dig!

Michelle