Vågar int berätta sanningen ti mamma

Hej och tack för din fråga! Det verkar som att din mamma är orolig över dig och saker som du gör i ditt liv. Jag förstår att det kan kännas frustrerande och kanske också som att du inte får lov att hålla på dina intressen eller bara vara en vanlig ungdom. Har din mamma alltid varit såhär orolig eller är det något som har börjat efter skilsmässan? Kanske är det så att din mamma upplever att hon ”inte har koll” på dig längre och då slår det liksom över och blir för mycket, fast hon menar väl.

Om du kan visa åt henne att du går att lita på och att du håller överenskommelser som ni gör, så kanske hon kan känna sig tryggare. Då vet hon att du är där du säger att du ska vara. Kanske har hon tidigare känt av att du ibland inte berättar hela sanningen och då blir hon ännu mera orolig och nojig. Det är en kamp att växa upp ibland, ens föräldrar kanske inte vill att man blir vuxen och är borta mera hemifrån, samtidigt som man ju själv vill ut och upptäcka världen.

Om dina föräldrar kan prata med varandra kanske det skulle vara en bra idé att ni tillsammans bestämmer regler och tider som du och båda föräldrar kan leva med. Oftast måste alla kompromissa lite för att man ska få ihop en överenskommelse. Men med tydliga regler så vet alla vad som gäller, du får visa att du följer det som ni har kommit överens om och förhoppningsvis kan din mamma slappna av mera när du inte är hemma. Sedan kan det ju också hjälpa att du hör av dig åt din mamma (det kanske du redan gör) när du är hemifrån. Ett SMS nu och då kan lugna en orolig mamma då hon får bekräftelse på att du är ok. J

Hoppas ni hittar ett sätt att lösa det här, och fast det är svårt så är det nog från någon form av diksussion som lösningen kommer. Lycka till med revyn och ha en riktigt god fortsätting på det nya året!

Cecilia