Jag skär mig

Hejsan,

Du behöver inte skämmas för att du har ett självskadebeteende. Du mår inte bra och att skada sig själv innebär att du också försöker berätta om att du mår dåligt. Men ett självskadebeteende som man inte kan sluta med gör bara att de jobbiga känslorna blir ännu värre, eftersom man samtidigt skäms över att man beter sig så och så måste man skada sig ännu mer. 

Det kan kännas jobbigt att tänka sig att man skulle berätta för någon vuxen. Har du funderat varför? Är du rädd att vuxna ska bli arga på dig? Mitt förslag är att du skulle boka tid till skolhälsovårdaren eller kuratorn och berätta för henne/honom. De vet att ett självskadebeteende är ett rop på hjälp, att man vill att nån ska se hur man har det. Ibland kan det hjälpa att först berätta för en god vän och kanske be vännen komma med till mottagningen.

Lycka till,

Hälsningar Camilla