Orolig inför framtiden

Hej Johanna

Det finns inget som är för litet att gå till kuratorn med, absolut inte! Om man själv upplever att man har ett problem som man behöver få hjälp med så räcker det gott och väl. Du ska absolut gå och prata med en kurator, men kanske också med en studiehandledare, som kan hjälpa dig att fundera över vilka alternativ du kan välja mellan.

Du ska ju skriva nu kanske redan i höst och sen till våren. Det kan vara bra att veta lite ditåt vart det lutar så du vet vad du ska satsa på. Nu menar jag inte att spe på din panik över detta med att du borde ha något på klart, NEJ det jag menar är att det kan vara bra att tex veta om du ska satsa på humanistiska ämnen eller om det kanske är matte som är ditt starka kort.

Men det är ingen fara om du inte alls har någon aning om vart du vill. Det finns ju massor med möjligheter, du kan gå ett år i någon folkhögsskola och där få pröva på olika saker och förhoppningsvis hitta det du vill lära dig mera om. Eller så kan du kanske jobba ett år och fundera över vad du skulle kunna tänka dig att göra i framtiden. På Arbetskraftsbyrån brukar man kunna göra olika test som kan ge en vägledning vartåt det lutar.

Här hittade jag några test som man kan göra på nätet, kan ju vara lite kul att se vad maskinen hittar för yrke till en ;)

http://www.studentum.se/yrkestest

http://www.sverigesviktigastejobb.se/yrkestest.1815.html

http://www.studerasmart.nu/tester/yrkestester/

http://www.arbetsformedlingen.se/For-arbetssokande/Yrke-och-framtid/Tester-och-guider/Att-valja-yrke.html

http://yrkestest.se/

http://www.kunskapframtid.se/for-besokare/info-for-studie-och-yrkesvagledare-larare-och-skolledare/test-vilket-yrke-passar-dig/

Sen tycker jag att dina vänner och pojkvän är elaka om de pressar dig och hånar dig pga detta, de borde nog märka att detta är en känslig och jobbig sak för dig. Alla har inte på klart vad de ska göra efter studenten, du är absolut inte ensam om att känna såhär, var så säker. Man kan tänka att det är en naturlig fråga som folk lätt kastar ur sig åt en som ska börja sista året i gymnaiset, de tänker helt säkert inte att du ska bli så upprörd över den. Strunta i folk som frågar, ta det inte så allvarligt, säg nåt som att jaaaadu den som det visste, eller att du inte har bestämt dig än men att du ju har all tid i världen på dig att bestämma dig. Så länge smöret smälter i munnen (alltså att man lever och mår) så kan man göra vad som helst. Det finns massor med folk som utbildar om sig fast de börjar närma sig pensionen, det är aldrig för sen att ändra sig eller byta bana i livet. På riktigt så är det idagens läge väldigt få som jobbar 40 år med samma sak och på samma ställe, folk byter både jobb och yrke.

Du kan nog vara helt lugn över detta, ta ingen stress, låt framtiden bli som den blir. Det brukar nog bli på bästa sätt iaf :)

Varma kramar från ungdomsinformatören Sanna som bytte jobb efter över 20 år, och det gick så bra såå ;)