Fjärillar i magen

Hej Ljjkk!

Jodu, fjärilar i magen är ett av de klassiska "symptomen" på att vara förälskad. Fenomenet med att det faktiskt känns i magen när man är kär har nog en massa biologiska förklaringar, bla hormonerna noradrenalin och dopamin som snurrar runt i kroppen och gör en beredd på allt och upp-i-varv. Och visst kan det vara ljuvligt att ha fjärilar i magen - många saknar den känslan sedan när de inte är så nykära längre - men för mycket och för lite skämmer allt ibland. Det kan bli rent av tungt att inte kunna tänka på annat och jämt vara spänd och nervös. Så här kommer lite tips:

Det är så lätt hänt att man tänker på den man gillar massor av gånger i dygnet - och att kroppen reagerar varje gång - när man knallar på i sin vardag. Så att aktivt tänka på något annat kan dels stoppa tankarna på henne och ge en chansen att vila lite. Så gör något där du faktiskt koncentrerar dig på det som sker. Det kan vara en riktigt bra film eller serie, men gärna saker där du måste göra något väldigt koncentrerat, som att spela något svårt spel eller spel i snabbt tempo. Visserligen kanske du trissar upp dig för annat då, men när du helt enkelt inte har tid att tänka på henne så tänker du ju i alla fall inte på henne. Hitta en helt ny hobby om inte annat, något som uppslukar din hela uppmärksamhet.

Miljöombyte är också bra. Nu kanske du tex inte ser henne i skolan, så du kanske traskar omkring hemma eller ligger och slöar i ditt rum mycket. Är man på samma plats har man i alla fall en liten tendens att tänka i samma banor, påminnas om samma saker om och om igen. Tex man ser en viss sak som får en att tänka på att förra gången man såg den här saken så tänkte man just på det här. Så gå ut, hitta på något med kompisar, far på resa, hitta ett sommarjobb, far till villan, far ut och fiska - vadsomhelst som kan ge ny imput och få dig att, som sagt, tänka på annat.

Att hänga med folk är också bättre än att vara ensam. Visst kanske man vill tala om Henne hela tiden med kompisarna, men försök att koncentrera dig på DEM och på vad ni gör - då är du ju dessutom en bättre kompis. Ett alternativ är att riktigt "tala ut" om henne tillsammans med någon, så att man lite får sig tömd. Risken är dock att man bara börjar tänka ännu mer på henne, men å andra sidan kan man ju ha tur och få hjälp med att hitta någon strategi för hur man ska göra med henne. Kanske kompisen får en att äntligen våga höra av sig till henne eller liknande, och då får man såklart nya tankar att tänka om henne istället för de gamla vanliga.

Klart att det överlag skulle vara enklast ifall du vågade ta chansen med henne. Tycker hon om dig också, så kanske hon också bara sitter och väntar på att någon av er ska våga ta nästa steg, tex träffas ute på byn eller chatta mera privata saker med varandra. Nog skulle det hjälpa om du inte behövde tänka "what if..." utan veta med säkerhet vad hon tycker om dig, kanske till och med bli tillsammans ordentligt. Säkert skulle du fortsätta vara kär och bli lite pirrig av att tänka på henne, men inte med all den där nervwrecking osäkerheten och spändheten.

Men sedan handlar det nog ofta också om att helt enket kunna acceptera känslorna. Vad vi än känner, så mår vi inte så bra av att trycka ned och försöka få tyst på känslor. Är vi arga, så är det inte så hälsosamt att helt och hållet svälja ilskan och inte få utlopp för den på något sätt alls. Så kanske du kan liksom bara finnas i det där osäkra och spända en stund, låta de känslorna finnas. Det brukar faktiskt lätta med de flesta känslor när man konstaterar att man känner dem, och låter dem kännas en stund. Vill du, så kan du pröva hitta något uttryck för dem också, få utlopp för dem. Vågar du ändå inte göra något konkret, som tex ringa henne, så kan du kanske skriva en låt till henne - eller åtminstone lyssna på kärlekslåtar. Eller rita hjärtan i sanden som vågorna får skölja bort eller vad som nu kan tänkas funka för dig.

Hoppas det här var till hjälp. Lycka till!

Kram, Liselott